Sammanlagt beviljades 102.139 nya uppehållstillstånd för förstagångssökande under 2023.
Det innebär att invandringen till Sverige fortsätter på att ligga på en historiskt hög nivå – trots en SD-stödd regering som lovat att kraftigt minska inflödet och driva igenom ett "paradigmskifte" i migrationspolitiken.
År 2022, då Socialdemokraterna styrde större delen av året, delades det ut 142.179 uppehållstillstånd. Den förhöjda siffran berodde dock på att Ukrainakriget bröt ut och 47.566 ukrainare beviljades skydd enligt det så kallade massflyktsdirektivet.
Under 2023 fick 11.000 personer skydd enligt detta direktiv. Räknar man bort ukrainarna landar siffrorna på 94.613 nya uppehållstillstånd 2022 och 91.139 uppehållstillstånd 2023. Skillnaden är alltså försumbar.
Lägre under Löfven och Andersson
Under Stefan Löfven och Magdalena Anderssons styre 2020 och 2021 var de totala antalen beviljade uppehållstillstånd lägre än under Ulf Kristersson – 89.009 respektive 95.163.
Fredrik Reinfeldt, som idag har blivit en symbol för kravlös invandringspolitik, kom bara upp i M och SD:s invandringsnivåer 2023 under fyra av de åtta år han styrde landet (se lista nedan).
I sitt jultal kom Ulf Kristersson med beskedet att "paradigmskiftet" trots allt ska genomföras – men först med start året därpå. Samma löfte lämnade statsministern dock även i jultalet 2022.
– Åren av ständigt svagare regeringsmakt är över. Vi kommer att genomföra ett paradigmskifte i svensk politik, lovade han då.
Om man bortser från specifika händelser som asylkaoset 2015 och Ukrainakriget har antalet beviljade uppehållstillstånd legat på omkring 100.000 per år sedan Fredrik Reinfeldts senare år som statsminister. När Stefan Löfven minskade asylinvandringen efter asylkaoset kompenserades det med att man istället började släppa in fler i andra kategorier av tredje världen-invandrare.
Beviljade uppehållstillstånd – 1980–2023
1980: 12.669
1981: 12.186
1982: 13.072
1983: 10.293
1984: 13.624
1985: 16.108
1986: 22.868
1987: 28.427
1988: 33.076
1989: 44.516
1990: 37.120
1991: 41.948
1992: 34.602
1993: 58.769
1994: 78.860
1995: 32.296
1996: 31.390
1997: 36.132
1998: 39.070
1999: 37.033
2000: 60.490
2001: 56.872
2002: 54.396
2003: 56.787
2004: 58.811
2005: 62.463
2006: 86.436
2007: 86.095
2008: 90.021
2009: 102.820
2010: 96.388
2011: 97.905
2012: 116.444
2013: 121.718
2014: 115.703
2015: 115.104
2016: 151.031
2017: 135.686
2018: 133.025
2019: 117.913
2020: 89.009
2021: 95.163
2022: 142.179 (47.566 ukrainare)
2023: 102.139 (11.000 ukrainare)
Källa: Migrationsverket
