Läkemedlet verkar genom att blockera ett protein som kallas CD47, som har i huvudsak att ge en signal till kroppens immunförsvar att "inte äta" de skadade eller friska cellerna, publicerar Science Magazine.
Detta protein produceras i friska blodkroppar, men forskare vid Stanford University fann att cancercellerna producerade orimligt mycket av proteinet, och på så sätt lurar immunförsvaret till att inte förstöra de skadliga cellerna.
Med denna observation i åtanke byggde forskarna en antikropp som blockerade cancerns CD47 så att kroppens immunförsvar angrep de farliga cellerna. Hittills har forskare använt antikroppen i möss med humana bröst, äggstockar, urinblåsa, hjärna, lever och prostatatumörer transplanterade i dem. I vart och ett av fallen tvingade antikroppen immunförsvaret att döda cancercellerna i mössen.
- Vi visade att även efter det att tumören har fått fäste, kan antikroppen antingen bota tumören eller bromsa sin tillväxt och förhindra metastasering, sade biolog Irving Weissman i Stanford University School of Medicine i Palo Alto, Kalifornien.
En bieffekt av behandlingen var att friska celler utsattes för kortsiktiga attacker från mössen immunförsvar, men var ingenting i jämförelse med effekten den skadade cancercellerna.
Weissman's forskningsgrupp fick nyligen 20 miljoner dollar i bidrag för att flytta sin forskning från möss till mänskliga tester.
