Påståendena framförs bland annat på den politiska bloggen Avpixlat där tilltaget kallas "skamlöst". De utpekade texterna ingick i ett öppet brev som bloggerskan skickade till Feministiskt Initiativ, det politiska parti där Gudrun Schyman är aktiv. Stora stycken av det öppna brevet användes därefter av Schyman i hennes nyhetsbrev, vilket hon skrivit under med sitt eget namn.
Bloggerskan själv har dock skrivit ett tillägg under sitt blogginlägg där hon förklarar att hon gett sitt samtycke till att citeras av Schyman. I nyhetsbrevet står det dock inte någonstans att de aktuella textstyckena är citat.
Att Gudrun Schyman inte i texten förklarar att hon citerat någon annan skyller hon på att hon inte visste om att brevet även publicerats på en blogg.
"Problemet var att jag inte visste att det var en bloggerska som hade skickat mailet med frågor om F!:s syn på män och feminism. När jag svarade på mailet frågade jag om jag fick använda delar av texten och det hade hon inget emot. Hade jag då fått reda på att texten fanns på en blogg hade jag självklart hänvisat till den. Vi har rett ut det", förklarar Gudrun Schyman för Fria Tider innan hon skickar oss en glad påsk-hälsning.
Gudrun Schyman var i blåsväder 2003 då hon fick sparken som krönikör för Kristianstadsbladet. Schyman hade begärt att, tillskillnad från tidningens övriga krönikörer, få ersättning för varje krönika hon skrev. Det visade sig ganska snart att större delen av en krönika Schyman skickat in till tidningen var en text hon hittat på Internet publicerad i Sveabladet ett par år tidigare.
- Två tredjedelar av krönikan var ett rent plagiat. Hon ändrade bara ett förnamn, sade Kristianstadsbladets politiske redaktör Jonas Duveborn till Aftonbladet då.
Exempel på "plagierade" textavsnitt
BloggerskanGudrun Schyman
Mäns hat mot patriarkatet behöver inte bara springa ur den orättvisa behandlingen som hans systrar, döttrar, mödrar, vänner och älskare utsätts för, som er plattform ger sken av. Det kan lika gärna springa ur det i grunden odemokratiska att ha en könsmaktordning. Den kan springa ur den personliga orättvisan i att själv anses vara mindre viktig för sina barn än deras mamma; att arbetsmarknaden antar att han ska vara mindre engagerad i sin familj, och att rättsystemet tror detsamma vid en vårdnadstvist.
Mäns motstånd mot patriarkatet behöver inte bara vara en reaktion på den orättvisa behandlingen som hans systrar, döttrar, mödrar, vänner och älskare utsätts för. Det kan lika gärna handla om ett avståndstagande till det i grunden odemokratiska i att ha en könsmaktordning. Eller motståndet kan springa ur den personliga orättvisan i att själv anses vara mindre viktig för sina barn än deras mamma; att arbetsmarknaden antar att en man ska vara mindre engagerad i sin familj och att rättsystemet tror detsamma vid en vårdnadstvist.
Patriarkatet tvingar in män som kvinnor i snäva könsroller; berövar kvinnor möjligheten till agens, men berövar också män rätten till känslighet, eftertanke, mjukhet, omsorg, familj och andra värden som traditionellt i vår moderna kultur tillskrivs kvinnor.
Patriarkatet tvingar in både män och kvinnor i snäva könsroller, berövar kvinnor möjligheten att utnyttja sin fulla potential men berövar också männen sin mänsklighet; rätten till känslighet, eftertanke, mjukhet, omsorg, familj. De värden som traditionellt tillskrivs kvinnorna.
