Trots att den franska regeringen har slagit fast att upploppen inte hade något med invandring att göra så har detta ifrågasatts.
Hela 75 procent av de tillfrågade anser att de som har blivit dömda för brott i samband med upploppen bör fråntas sitt franska medborgarskap.
En majoritet stöder också två förslag från högerpartierna Republikanerna och Nationell samling: Ett avskaffande av straffrihet för underåriga (78 procent) och införande av ekonomiska sanktioner (indragna bidrag) mot föräldrar till brottslingar (77 procent).
Ungefär 59 procent av de tillfrågade önskar en strängare invandringslagstiftning till hösten. De ser de senaste händelserna som en konsekvens av misslyckandet med invandringen.
Detta står i bjärt kontrast till inrikesminister Gérald Darmanins uttalande att "det fanns många Kévins och Mattéos" bland de arresterade, som var "90 procent fransmän".
Darmanin betonade även att "frågan idag är unga brottslingar, inte invandrare."
Det har ändå uppmärksammats att nästan alla arresterade är andra eller tredje generationens invandrare från tredje världen, och många av videorna från upploppet visade att personer med icke-europeisk bakgrund var inblandade i de flesta plundringsincidenterna och våldshandlingarna som filmades.
Undersökningen visade att även om stödet för ordningsmakten och polisen fortfarande är starkt (64 procent), minskar förtroendet för den franska regeringen.
Endast 27 procent av de tillfrågade ansåg att regeringens svar på krisen var bra eller tillräckligt. Istället förväntar sig fransmännen att regeringen vidtar tuffare åtgärder, särskilt när det gäller invandringen.
Enligt Odoxas analys visade det sig att den franska befolkningens huvudsakliga känslor gentemot kravallerna var förvirring (77 procent), ilska (84 procent) och rädsla för landets framtid (89 procent).
