En mäklare på Gotland förklarar för Aftonbladet hur affärsmodellen fungerar.
– Hus har legat ute för 3,5 miljoner och så ringer en köpare före visning och ger 5 miljoner.
Köparen får därmed snabbt ett objekt att låna till och kan börja tjäna pengar på värdeökningen direkt. Säljaren får både snabba pengar och ett garanterat högt pris.
– Tidigare i förmiddags sålde jag två objekt på det sättet. Det går snabbt nu, säger mäklaren Johan Fahlstedt till Aftonbladet.
Enligt tidningen säljs nu objekt mitt inne i landet för 10–12 miljoner kronor, vilket aldrig har inträffat tidigare. Och när Dagens Industri intervjuar olika banker och mäklarhus är det ingen som varnar för att priserna skulle kunna krascha.
Tvärtom, säger Johan Engström på Swedbanks Fastighetsbyrå, kommer det att komma "en utplaning, ingen nedgång i priserna". Han får medhåll av Pia-Lotta Svensson, även hon Swedbank, som menar att så kallade bostadsbubblor överhuvudtaget inte existerar.
– Jag tror inte på begreppet bostadsbubbla själv, säger Pia-Lotta Svensson till Aftonbladet.
Även Robert Boije, chefsekonom på statliga SBAB, förnekar helt att Sverige skulle ha haft en bostadsbubbla de senaste åren.
– Det var ingen prisbubbla på bostäder innan, säger han till DI, men tillägger att en "liten" bubbla möjligen kan ha bildats under coronayran.
Den statliga chefsekonomen förnekar även att penningpolitiken eller det avskaffade amorteringskravet skulle ha bidragit till d skenande priserna. Istället är det endast sunda och rationella förändringar i fundamenta som drivit på prisutvecklingen, förklarar han.
– Det är en ren pandemieffekt. Folk har helt enkelt prioriterat att ha en stor bostadsyta och efterfrågat större villor, säger Boije till DI.
Men många forskare, en grupp som normalt inte intervjuas i media om bostadsmarknaden, varnar samtidigt för att myndigheternas allt mer aggressiva åtgärder för att driva upp bostadspriserna både är orättvisa mot yngre och farliga för samhällsekonomin i stort, eftersom skuldsättningen helt enkelt blir för hög.
"De få åtgärder som vidtagits för att bromsa hushållens skuldsättning, som amorteringskrav och lånetak, riktar uteslutande in sig på nya låntagare. I kombination med en politik som de facto verkar för att undvika varje tendens till prisfall på bostadsmarknaden är det enda man uppnår att vissa grupper utestängs från ägande av bostäder samtidigt som existerande ägare i det närmaste garanteras en förmögenhetsökning", skriver forskarna Karolina Ekholm och Anders Åkerman i en debattartikel i SvD.
