Officiellt är Isabella Lövin, Mikael Damberg och Ibrahim Baylan bara dumma i huvudet.
Någon annan förklaring till Sveriges usla affärer med Google och Facebook än inkompetens vill i alla fall inte regeringen kännas vid.
Kortversionen av vad som hänt är följande.
Sommaren 2017 skrev regeringen ett brev till Google, Facebook och Amazon, undertecknat Lövin, Damberg och Baylan. I brevet antydde trion att IT-jättarna kan få kalasa på svenska skattepengar om de bara lägger någon del av sin verksamhet i Sverige: "Vi är redo för business och står till er tjänst”, fjäskade ministrarna i brevet.
Kort därpå följde en märklig serie affärer som inte kan beskrivas som annat än rena gåvor från skattebetalarna till USA:s mest lönsamma företag. Google drog in 5,5 miljarder kronor i Sverige men behövde enligt 2017 års bokslut bara betala 5,5 miljoner i bolagsskatt. Regeringen gav 140 miljoner i storföretagsbidrag till Facebook och befriade IT-jättarna från elskatt genom ett undantag i lagen, som gör att en vanlig villaägare nu betalar 90 gånger högre elskatt än Google.
"Det kommer att vara vara en plusaffär för Sverige och skapa jobb i hela Sverige", lovade Damberg medan Löfven genom sin förlängda arm Business Sweden preciserade antalet till "30.000 nya jobb".
Resultatet?
56 nya jobb, enligt YLE.
Man skulle kunna tänka sig att regeringen blev lurad. En rimlig förväntan vore i så fall att få se ministrarna pudla, gå ut i media och myndigt förklara att nu är det dags att även Google och Facebook börjar betala skatt i Sverige. Och i synnerhet att det är dags att leverera de utlovade jobben. Men inget av detta har hänt. Istället har IT-jättarna i all tysthet fått behålla sina skatteprivilegier medan regeringen har hållit tyst.
Den amerikanska sajten Daily Caller publicerade 2018 interna mejl som belyste det intrikata förhållandet mellan Google och vänsterblocket inom amerikansk partipolitik. Av mejlen framgår hur ansvariga på Google efter Hillary Clintons förlust mot Trump 2016 diskuterade olika möjligheter att censurera Breitbart, Daily Caller och liknande högersajter i sökresultaten inför nästa val. Under 2020 års valkampanj försvann således en lång lista med alternativa medier ur Googles träfflistor, enligt en genomgång av Real Clear Politics.
I valet vet vi hur det gick. Och vi vet att det föregicks av en kampanj där det amerikanska etablissemangets mediekanaler såg till att helt mörklägga korruptionsskandalerna runt Joe Biden och hans son Hunter Biden, medan Google, Facebook och Twitter såg till att medborgarna inte kunde sprida informationen på egen hand. Valfusk? Kanske inte i rättslig mening. Google bröt förmodligen inte mot en enda lag, men avgjorde likväl sannolikt utgången i det mycket jämna valet. En studie från 2015 visade nämligen att en enskild sökmotor på egen hand kan påverka hur åtminstone 10 procent av de osäkra väljarna kommer rösta i ett val – endast genom att manipulera sökresultaten.
Den 13 april 2018 kallade Stefan Löfvens regering till ett möte med Facebook, Google och Twitter som handlade om "problemet" med alternativa medier och "skadligt innehåll" på nätet. Med på mötet var också Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, som representerade Bonnierkoncernen. Inför mötet skickade Google ett brev till regeringen där bolaget skröt om hur det hade bekämpat alternativmedieprojektet Granskning Sverige genom censur och blockering under året.
"Det här var ett konstruktivt möte: Morgan Johansson och Peter Eriksson var mycket tydliga mot nätjättarna och vi från Tidningsutgivarna förklarade att vi är redo att bidra till ökad kunskap om den svenska debattmiljön och vilka mörkerkrafter som finns här", sade en nöjd Thomas Mattsson efter mötet.
Kort därpå stängde Google av Samhällsnytt från sin annonsplattform AdSense. Senare började bolaget diskriminera både Samhällsnytt och Fria Tider i sina sökresultat, vilket det gör fortfarande.
Turerna kring mötet kritiserades av borgerliga opinionsbildare som Hanif Bali och Rebecca Weidmo Uvell men märkligt nog höll Sverigedemokraterna tyst.
Det var således inte speciellt förvånande att Google och Sverigechefen Anna Wikland skulle testa gränserna med ytterligare censur. Denna gång drabbade beslutet Youtube-kanalen SwebbTV, ett grundlagsskyddat alternativmedium som är en av de "kvalitetsmedier" som får statligt redaktionsstöd av Myndigheten för Press, Radio och TV.
Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att förstå problemet. Det är förstås inte troligt att det finns en uttrycklig överenskommelse mellan Google och regeringen om att sökmotorn ska motarbeta SD-vänliga alternativmedier inför valet 2022 i utbyte mot alla dessa bidragsmiljoner och skattelättnader i miljardklassen.
Men det behövs inte heller. Stefan Löfven har redan visat att med en S-ledd regering kan Google och det övriga IT-frälset förvänta sig fortsatt skattebefrielse och fortsatta mångmiljonbidrag utan några protester. Och i USA har Google å sin sida visat att de inte drar sig för att blanda sig i demokratiska val. Wikland värnar nu bara sina aktieägares intresse, något hon rentav är skyldig att göra enligt aktiebolagslagen, när hon blockerar och saboterar alternativa och SD-närstående mediers verksamhet, eftersom SD och det konservativa blocket numera är den enda oppositionen till ett fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav.
Såhär kan vi förstås inte ha det.
"Techjättarna ska inte få styra över Sveriges yttrandefrihet", konstaterar SD och undrar i en skriftlig fråga till kulturministern vad regeringen tänker göra åt saken.
"Det vi kunnat se efter detta (regeringens censurmöte med Google 2018, FT:s anm.) är att folkvalda oppositionspolitiker till och från stängs av från sociala plattformar från nämnda bolag. Medborgarjournalister som godtyckligt stängs av. Men nu även senast i juldagarna där ett av de större mediehusen på en av plattformarna i Sverige helt tas bort som om att de aldrig hade existerat", skriver partiets ledamot i näringsutskottet, Mattias Bäckström Johansson, i den skriftliga frågan.
Det ska bli intressant att se vad de svarar. Att en regering skattebefriar en liten grupp bolag som samtidigt använder sin infrastruktur för att motarbeta oppositionen är en avvikelse från hur det brukar fungera även i vårt bananformade land. Vid varje svar som inte innebär konkreta lagstiftningsförslag och tydliga åtgärder måste ärendet därför anmälas till konstitutionsutskottet. Då ska det även bli intressant att se hur landets liberaler, som ju gärna pratar om yttrandefrihet och demokrati, tänker förhålla sig till censuren. DN och Expressen har hittills varit tysta, men som bekant är ju tystnad också ett svar.
FRIA TIDER
