Det innebär att statsskulden ökar från 1.350 miljarder till 1.372 miljarder kronor, enligt Riksgälden.
Statens finanser är dock sunda om man jämför med den privata skuldsättningen i Sverige. Bara svenskarnas bolåneskulder uppgår nämligen till 2.721 miljarder kronor, vilket innebär ungefär en tredubbling av skulderna på tolv år, enligt SCB.
Hushållens skulder har under en längre tid ökat snabbare än inkomsterna vilket har medfört att hushållens skuldkvot stigit från 91 procent 1995 till 177 procent vid utgången av 2015.
Både IMF och OECD bedömer att de svenska hushållens höga skuldsättning utgör en betydande risk för Sveriges ekonomi, skriver SCB. Även EU-kommissionen fokuserade i sin rapport vid inledningen av 2016 på riskerna på bostadsmarknaden och föreslår att åtgärder vidtas snarast.
Regeringen avslog dock senast i somras tanken på att minska de populära ränteavdragen eller återinföra fastighetsskatten. Ett symboliskt så kallat amorteringskrav infördes dock under sommaren, vilket dock inte hade någon märkbar effekt på utlåningen och prisökningstakten.