– Vi kan inte se någon annan förklaring än att den kraftiga nedgången beror på sämre kunskaper och det måste vi ta på allvar. Staten, kommuner, skolor, rektorer och lärare måste fokusera på att förbättra undervisningen för eleverna. Bara så kan vi vända utvecklingen säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i ett pressmeddelande.
En undersökning av enkätsvar från de deltagande eleverna kunde visa att minskad ansträngning kan förklara en försämring av Pisa-resultatet med 4-5 poäng mellan 2003 och 2012. Men det totala poängtappet är betydligt större än så. I matematik sjönk exempelvis resultaten med 31 poäng (509-478).
Jämfört med de andra nordiska länderna anstränger sig svenska elever något mindre. Norge har marginellt högre poäng på ansträngningsskalan, därefter kommer Island och Danmark. Mest anstränger sig de finska eleverna som också når höga resultat i Pisa.
– Det är logiskt att det finns ett samband mellan elevers ansträngning och deras resultat. Men svenska elevers minskade ansträngning förklarar inte varför Sverige presterade i Pisa-toppen 2003 för att mindre än tio år senare halka ner under OECD-genomsnittet, säger Anita Wester, undervisningsråd på Skolverket.
Skolverket har förgäves försökt hitta andra orsaker till de svenska elevernas allt sämre resultat – men tvingas nu bita i det sura äpplet och erkänna att det främst är kunskapsnivån som sjunkit.
– Vi har i en annan rapport även analyserat om PISA-provens utformning kan missgynna svenska elever men ser inga belägg för att det bidragit till de sjunkande resultaten. Proven var utformade på i stort sett samma sätt 2003 när svenska elever presterade toppresultat, säger Anita Wester.
