Enligt SCB:s rapport Integration – en beskrivning av läget i Sverige från december 2013 har utrikes födda elever klart sämre meritvärde än de svenska, och allra sämst går det för pojkar från Afrika.
Mer än var tredje utländskt född elev, jämförd med 9 procent av de svenskfödda, har heller inte godkänt i engelska, matematik och svenska, vilket innebär att de saknar gymnasiebehörighet efter högstadiet.
Bland de elever som är födda i Afrika når endast hälften gymnasiebehörighet och även bland de afrikaner som bott i Sverige i över tio år är siffran hög, 26 procent.
Enligt Forskning och Framsteg är det svårt att förklara detta förhållande med att utländska elever skulle diskrimineras i betygsättningen. Forskning från Uppsala universitet visar nämligen att det snarare är de svenska eleverna som diskrimineras: Jämför man betygen med resultaten på nationella prov så blir de utlandsfödda eleverna i genomsnitt mer generöst betygsatta än de förtjänar.
Den senaste Pisa-rapporten visade att Sverige är ett av de länder i Europa där kunskapsskillnaden mellan infödda och utlandsfödda är som allra störst. Och gapet fortsätter att vidgas – av den enkla anledningen att invandringen från de lågpresterande regionerna, Afrika och Mellanöstern, bara fortsätter att öka.
I takt med att invandringen från dessa länder fortsätter kommer gruppen med elever som inte når gymnasiebehörighet bara fortsätta att växa. Många av dem kommer att få stora svårigheter med att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden och istället fastna i ett bidragsberoende.
– På lång sikt är detta ett utomordentligt allvarligt samhällsproblem, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, till Forskning och Framsteg.