Moderaterna vänder sig helt emot det nya kravet och regeringen kan nu känna sig pressad att köra över Finansinspektionen och skrota myndighetens förslag på nytt amorteringskrav.
Finansinspektionen ska den 13 november fatta beslut om de ska gå vidare med amorteringskravet eller inte. Regeringen beslutar därefter hur det blir, och det är här bolåneminister Per Bolund (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) kan komma att stoppa förslaget.
Frågan är känslig eftersom svenska politiker ofta tillhör den offentligfinansierade delen av landets medelklass, som ofta är låtutbildad men har tillräckligt hög inkomstnivå för att göra låneklipp på den svenska bostadsmarknaden.
Bland de svenska väljarna är amorteringskravet tvärtom efterfrågat: Nästan två av tre svenskar anser att ett skärpt amorteringskrav är ett bra förslag, visar en ny mätning från SvD/Inizio. Och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen har konstaterat att kritikerna utgörs av en grupp "särintressen".
Redan nu omfattas nya bolånetagare – i praktiken de unga – av ett krav på att amortera sina bolån. För bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde krävs en årlig amortering på 2 procent, och mellan 50 och 70 procents belåning 1 procent.
Med det nya kravet, som även det endast gäller nya bolåntagare, föreslår FI att bolånetagare ska amortera ytterligare 1 procent på bolånet om det överstiger 4,5 gånger låntagarens årsinkomst före skatt.
Teoretiskt kan alltså en ny bolåntagare tvingas amortera 3 procent av lånet varje år, vilket anses mycket i Sverige där många äldre samtidigt kan låna amorteringsfritt och låta övriga svenskar avbetala lånet via inflationen istället.
För många med låga inkomster före skatt skulle bolånet bli flera tusenlappar dyrare varje månad. En person som tjänar 25.000 kronor före skatt och köper en 15 kvadratmeters lägenhet i Stockholms innerstad för 2 miljoner kronor kan som max låna 1,7 miljoner. Den tåtala amorteringen blir då 4.250 kronor per månad, mot 2.833 kronor med nuvarande regler. Dessutom tillkommer räntebetalningar med för närvarande 3.000 till 5.000 kronor till, beroende på avtal.
Myndigheter som Europeiska Centralbanken, Boverket och Riksbanken har gett Finansinspektionens förslag högt betyg. Men från politiskt håll hotar man att sänka förslaget eftersom det hotar ekonomiska intressen.
– I det här läget riskerar det här förslaget att skapa kraftiga prisfall och det skulle få långtgående konsekvenser för svensk ekonomi, säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson till Dagens Industri.