Johan Thorén, förvaltningschef vid Strand Kapitalförvaltning, menar i en debattartikel i Svenska Dagbladet att ett avskaffande av kontanter kan vara en väg mot att bestraffa sparande, så att svenskarnas lån- och konsumtionsbeteende kan premieras istället.
Bakgrunden är att räntan nu är så låg att det inte går att sänka den lägre utan att människor skulle tvingas betala för att förvara sina pengar på banken. Men om det fortfarande är tillåtet att ta ut pengarna kontant så kan bankerna inte tvinga kunderna att betala dem för att förvara deras pengar digitalt, och då framstår utvecklingen mot ett allomfattande kontantförbud som attraktivt för den svenska banksektorn.
"Man måste ställa sig frågan om det bara är den moderna utvecklingen eller om det finns andra intressen som driver denna utveckling och vad konsekvenserna kan komma att bli", skriver Johan Thorén.
Redan idag tar bankerna ut avgifter för sina konton samtidigt som de inte betalar någon ränta, vilket gör det billigare att förvara sina pengar som kontanter i hemmet. Men förutom att tvinga människor att ha sina pengar på banken skulle ett kontantförbud också driva inflationen framåt, eftersom människor hellre skulle konsumera upp pengarna än se dem minska i värde på ett bankkonto.
"För att önskad effekt ska uppnås krävs även andra åtgärder såsom att investeringar i fysiskt guld eller valutor samtidigt begränsas eller förbjuds", konstaterar Thorén.
Visserligen skulle skattebrott försvåras av ett helt avskaffat kontantväsende, enligt Johan Thorén. Vanliga kriminella, som exempelvis säljer knark, påverkas emellertid inte av ett kontantförbud så länge staten inte förbjuder innehav av överlåtbara värdesaker, utländska valutor och ädelmetaller.
"Dessa åtgärder har redan prövats. I Tyskland i början av 30-talet blev den tyska befolkningen förbjuden att äga vare sig utländsk valuta eller guld. Även USA införde 1933 förbud mot att äga guld", skriver Thorén.
I förlängningen kan avskaffandet av kontanta medel stärka politikers och centralbankers maktposition, men det leder också till ett samhälle som liknar 1984, menar förvaltningschefen.
"Är vi verkligen beredda att betala priset för detta?", frågar sig Johan Thorén.
