Den svenska stridsflygindustrins beroende av USA är gammalt och spelade en roll i att den planerade nordiska försvarsunionen aldrig blev verklighet. En av de avgörande faktorerna var att USA vägrade att leverera kritiska komponenter, särskilt flygmotorer, till det planerade gemensamma nordiska flygvapnet.
Efter andra världskriget, i slutet av 1940-talet, diskuterade Sverige, Norge och Danmark möjligheten att bilda en nordisk försvarsunion. Tanken var att de tre länderna gemensamt skulle stå emot ett eventuellt sovjetiskt hot, utan att direkt alliera sig med vare sig USA eller Sovjetunionen.
Sverige, som var neutralt, ville skapa en självständig försvarslösning, medan Norge och Danmark var mer öppna för att samarbeta med västmakterna.
USA hade dock en egen strategi för att forma Europas försvar efter kriget. De ville att Norge och Danmark skulle gå med i Nato och pressade dessa länder att välja Nato-alternativet genom att hota med att sluta sluta leverera viktiga flygkomponenter, bland annat jetmotorer.
Beroendet kvarstår än idag.
Robert Limmergård på Säkerhets- och försvarsföretagen säger att i princip allt som görs inom den svenska försvarsindustrin är beroende av USA.
– Det finns väldigt få produkter som inte har någon typ av komponent, mjukvara, elektronik eller liknande som är amerikansk, säger han till SVT.
Han vill dock inte svara på om det går att byta ut den amerikanska motorn i Gripen, men erkänner att det skulle innebära "utmaningar".
Om den politiska relationen till USA förändras kan försvarsföretagen i Sverige därför "inte vara säkra på att kunna fortsätta köpa amerikanska produkter", konstaterar SVT.
Däremot har EU faktiskt lyckats utveckla en egen GPS-motsvarighet som heter Galileo och är operativ sedan 2019. Tidigare fanns bara GPS och sovjetiska GLONASS, vilket innebar att Ryssland och USA hade kunnat stänga av Europa från möjligheten att navigera effektivt vid en konflikt.