Högsta domstolen börjar sitt resonemang med att notera att det EG-direktiv som ligger till grund för det svenska barnporrförbudet är ett minimidirektiv, vilket betyder att medlemsstaterna får införa ännu strängare lagstiftning om de vill. Av direktivet framgår att tecknade bilder inte nödvändigtvis behöver kriminaliseras av medlemsstaterna. Sverige har dock infört en kriminalisering även av teckningar, konstaterar Högsta domstolen.
Enligt lagtexten ska dock en gärning inte anses brottslig om "den med hänsyn till omständigheterna är försvarlig". Av domskälen framgår att Högsta domstolen anser att en bild måste vara ganska verklighetstrogen för att innehav ska vara förbjudet.
Av de 39 bilder som ingick i åtalet var det enligt Högsta domstolen bara en bild som var tillräckligt verklighetstrogen för att straffbestämmelsen skulle kunna tillämpas. Innehavet av denna enda bild anses dock försvarligt i det enskilda fallet, eftersom den åtalade är expert på japansk kultur och mangateckningar, har bott i Japan i flera år och arbetat som översättare av mangaserier. Enligt domen är det därför försvarligt att han i en samling av stora mängder mangateckningar haft en enda barnpornografisk bild och därför kan innehavet inte bestraffas, fastslår Högsta domstolen.
Hemlig praxis
Den bild som ansågs utgöra barnpornografi har belagts med sekretess av domstolen och det går därför inte att utläsa ur domskälen var gränsen för straffbarhet ligger i praxis. Däremot framhåller den åtalade själv, i en intervju med Aftonbladet, att han frikändes av media redan ganska tidigt i processen, vilket i praktiken brukar betyda att man kommer att frikännas även av det svenska rättssystemet.
- Jag har ju fått väldans brett stöd från kultursverige, så det har inte varit så fantastiskt jobbigt det här på slutet, konstaterade den frikände översättaren.
