Erik Lidström är själv teknologie doktor och författare till boken Representativ demokrati, där han argumenterar för ett ökat inslag av direktdemokrati i Sverige.
I en debattartikel på nätet utvecklar han resonemanget och konstaterar att det låga inslaget av personval i svenska val – tillsammans med det generösa partistödet – leder till att bara inkompetenta människor lyckas ta sig fram till makten och inflytande.
Jämfört med politiker i länder med personvalkretsar, som i någon mån måste gå hem hos väljarna, utses svenska riksdagsledamöter i praktiken direkt av partierna. Och det viktiga blir därmed att kontrollera ett parti och inte att gå hem hos väljare.
"Jämfört med dem som skulle väljas vid personval, blir de sämre bildade, får de liten eller obefintlig arbetslivserfarenhet och formas de mentalt av att armbåga sig fram inom ett politiskt ungdomsförbund", skriver Lidström.
Han vänder sig också emot att de politiska partierna har beslutet om partistöd till sig själva. Förr tvingades de leva på sina medlemmar, vilket ger ett ökat beroende av vad folket tycker.
"Via partistödet tar partierna, som bestämmer över skattepengarna, av dessa och ger till sig själva. Hur man än vrider och vänder på det är detta jäv, och även om uttrycket kan förefalla starkt, så rör det sig om en form av legaliserad stöld", skriver Lidström i sin debattartikel.
Sittande inkompetenta partieliter kan också använda partistödet för att hålla borta kompetenta människor som konkurrerar om makten.
"Med dessa pengar kan partierna styra sig själva, inklusive bestämma över vem de släpper in i värmen", konstaterar Lidström och sammanfattar det svenska statsskicket på följande sätt:
"För att bli politiker idag är man nära nog tvungen att gå med i ett politiskt ungdomsförbund under tonåren. Därefter måste man oavbrutet 'arbeta politiskt' och utåt vara obrottsligt lojal i alla väsentliga frågor. Om man sedan under en tioårsperiod eller mer vinner de interna maktstriderna så plockas man upp av moderpartiet och kan bli minister vid 28 års ålder. Utan att någonsin ha åstadkommit något i livet som övriga medborgare uppskattar eller ens känner till."