Det var strax före jul 2019 som Fria Tider avslöjade att den idag 60-årige afghanske toppolitikern Razaq Ahmadzai, som trots att han officiellt är folkbokförd i Göteborg under annan identitet, i själva verket bor i Kabul och är toppolitiker för afghanska partiet Grön trend (Basej-e Milli).
Efter publiceringen inledde Skatteverket och Migrationsverket en utredning om mannens bosättningsort och övervägde om hans permanenta uppehållstillstånd i Sverige skulle dras in. Men då ryckte Göteborgsposten ut och publicerade en falsk nyhet där man framställde det som att Ahmadzai bara var en vanlig man som hade råkat besöka Afghanistan och som nu åter bodde i Sverige.
I artikeln erkände Ahmadzai visserligen att han gick på bidrag i Sverige i form av sjukersättning, men enligt GP hade Fria Tider "inga belägg" för att mannen var bosatt i Afghanistan och därför var inte heller detta ett problem. GP förfalskade ett antal citat av Fria Tiders chefredaktör Widar Nord och påstod istället att mannen var en vanlig invandrare som blivit "felaktigt uthängd av Fria tider". I en krönika anklagades Fria Tider för att sprida "en bombmatta av vilseledande information".
Efter GP:s publicering lade myndigheterna snabbt ned sina utredningar mot Razaq Ahmadzai utan åtgärd, och idag är han fortfarande skriven i Sverige, på fejkadressen Friggagatan 13 i Göteborg.
Nu skriver nyhetsbyrån PAN att Razaq Ahmadzai samtidigt har fortsatt sin karriär i Afghanistan, men att han nu misstänks för inblandning i en korruptions- och människosmugglingshärva där han tillsammans med andra toppolitiker bland annat tagit betalt för att smuggla afghaner till Europa. Det framgår inte om det är Sverige som har varit destinationen för den illegala härvan, men en stor del av de afghaner som anländer till Europa hamnar just i Sverige.
Enligt ett brev från Afghanistans riksåklagare har Razaq Ahmadzai häktats men släppts mot borgen. Han uppges därefter ha avvikit och inte inställt sig i domstolen. Misstankarna mot honom kvarstår och utredningen pågår.
PAN noterar även att Ahmadzais förnamn stavas "Abdul Razeq" i dokumenten i Afghanistan, medan han i den kampanjvideo som Fria Tider baserade sin första artikel om honom på kallar sig för "Abdul Razaq". I den svenska folkbokföringen går han under ett tredje namn, "Abdul Razag". Han är dessutom fyra år äldre i den svenska folkbokföringen än vad han skulle vara enligt det födelsedatum som han anger i kampanjvideon.
Enligt PAN, som 2008 belönades med Reuters-anknutna CPJ International Press Freedom Awards, riskerar Razaq Ahmadzai nu upp till tio års fängelse i hemlandet. Detta då under förutsättningar att han inte hunnit smita tillbaka till Sverige redan. Troligen skulle han få asyl på nytt eftersom den begränsade komforten i afghanska fängelser kan anses utgöra "asylgrundande behandling".
Många i Afghanistan har synpunkter på brottshärvan runt Razaq Ahmadzai. I synnerhet då han nyligen utsågs till chefsutredare för inrikesdepartementets enhet mot grova brott. En politiskt tillsatt roll som påminner om den svenska rikspolischefen. I hans ansvarsområde ingår bland annat att sköta Afghanistans arbete mot korruption.
"Man brukar säga att en tjuv känner en tjuv bäst, med sina nya erfarenheter kan han även bekämpa smuggling", kommenterar en man sarkastiskt på Facebook.
Andra är upprörda över att Razaq Ahmadzai utmålas som kriminell då han anses komma från en förnäm afghansk familj
"Må Allah förgöra dem som sprider rykten", skriver en upprörd man.
Veteran i rättsväsendet
Efter att Fria Tider avslöjat Ahmadzais falska adress i Göteborg 2019 hörde flera personer av sig från Afghanistan med uppgifter om vad Ahmadzai egentligen pysslade med när han jobbade åt den fruktade säkerhetstjänsten Khad i Afghanistan, som styrdes av sovjetiska KGB från och med 1980.
I sin kampanjvideo inför valet uppgav Ahmadzai själv att han jobbade med att "försvara revolutionen" efter att kommunisterna tog makten på 1980-talet, och även när han invandrade till Sverige har han varit öppen med sin bakgrund i den fruktade säkerhetstjänsten. Talibanerna hade vid den här tiden för vana att kastrera, tortera och sedermera avrätta de män som arbetat åt Khad, och således var arbete i organisationen ett tungt vägande asylskäl i Sverige.
Men Sverige tillämpar en så kallad 25-årsregel, som innebär att den som har deltagit i massmord, tortyr och liknande måste bo i Sverige utan avbrott i minst 25 år innan han eller hon kan få medborgarskap i landet. Några hinder mot att få fulla bidrag från första dagen föreligger dock inte.
I sina skrivelser till Migrationsverket har Ahmadzai relativt detaljerat redogjort för sina arbetsuppgifter på Khad, och förnekat att han varit delaktig vare sig utförande eller planering av övergrepp, enligt den svenska myndigheten.
Sverige har ändå gång på gång avslagit Razaq Ahmadzais ansökningar om svenskt medborgarskap med hänvisning till hans bakgrund i Khad. Och efter att Fria Tider nu avslöjat att han i själva verket bor i Afghanistan lär det inte bli fråga om något svenskt medborgarskap de närmaste 25 åren heller.
Enligt en dom i Migrationsdomstolen som Samhällsnytt har publicerat hade Ahmadzai ett "bestämmande inflytande" i Khad. Enligt Migrationsverket började Razaq Ahmadzai jobba i organisationen redan 1980 och slutade inte förrän 1992, i samband med talibanregimens framgångar där.
