Vittnena hade kallats av åklagarsidan men i tingsrätten valde de att tiga om allt de sagt under polisutredningen.
I Sverige råder allmän vittnesplikt, vilket innebär att man är skyldig att vittna och att säga sanningen när man avger sitt vittnesmål. Straffet för mened är hårt upp till åtta års fängelse.
Men åtta års fängelse framstår förmodligen som rena struntsaken när ett vittne jämför med vad syrianerna har att erbjuda den som säger något som inte faller dem i smaken. Efter den fällande domen förra året om ett skottdåd i Ronna skrev Södertälje tingsrätts rådman Erik Ternert, tidigare chef för Attunda tingsrätt, i Länstidningen om hur det ordinarie rättsväsendet fått konkurrens av syrianernas allt mer återkommande hot mot vittnen. I artikeln beskrev domaren hur den som ska vittna ändrar sin historia och plötsligt under huvudförhandlingen inte har hört eller sett något alls.
Som förklaring till detta har förhörspersoner angett att de inte kan säga något för Södertälje är rena rama vilda västern. En annan har sagt att han inte vill tvingas att flytta till Kiruna. Andra varianter på minnesförluster har varit att jag har inget att leva för, pratar jag för mycket är misshandel inte straff nog, anger man någon i gänget riskerar man livet och uppgifter som lämnats vid polisförhören var ändå bara bullshit, skrev Erik Ternert i sin debattartikel.
Vid rättegången om skotten i Södertäljeförorten Ronna 2010 hölls vittnesförhör med poliskommissarie Gunnar Appelgren vid länskriminalen, som sedan april 2010 är verksam i Södertälje. Enligt Appelgren finns det sedan åtminstone 1993 ett nätverk i Södertälje bestående av personer med syrianskt ursprung som i stor utsträckning även är sammanhållna genom släktskap och genom en hierarki med sammanhållande ledare i toppen. Det är detta nätverk, det så kallade syrianska brödraskapet (i vänstermedia: Södertäljenätverket) som satt i system att hota vittnen och som tingsrätten anser ligger bakom de meningslösa utsagorna om skotten i Ronna.
Med stöd av principerna om fri bevisprövning tyckte sig tingsrätten, trots rättegångsbalkens regler om bästa bevismaterial, emellertid kunna ge de uppgifter som lämnats vid polisförhören högre bevisvärde än uppgifterna vid huvudförhandlingen. Utsagorna i de skriftliga protokollen från förhören hos polisen lades till grund för en fällande dom.
Målet är ännu inte avgjort i hovrätt.