En rad förslag presenterades idag av den parlamentariskt tillsatta grundlagskommittén, som överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Bland förslagen märks möjligheten att inskränka föreningsfriheten för kriminella nätverk och att återkalla medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap som anses hota Sveriges säkerhet.
– Den här utredningen lämnar flera viktiga förslag både för att stärka vissa rättigheter för enskilda, och för att skydda vårt demokratiska samhälle mot allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Begränsad föreningsfrihet för kriminella
Kommittén föreslår att föreningsfriheten ska kunna begränsas för sammanslutningar så att det blir möjligt för riksdagen att i vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk eller annan otillbörlig vinning. Ändringen syftar i första hand till att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk och sammanslutningar som ängar sig åt organiserad brottslighet i andra former.
Utökade möjligheter att återkalla medborgarskap
Kommittén föreslår också att det svenska medborgarskapet ska kunna återkallas för personer med dubbla medborgarskap som erhållit detta genom vilseledande eller otillbörliga metoder, samt för de som begår allvarliga brott mot rikets säkerhet eller omfattas av Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion.
Rätt till domstolsprövning
Kommittén föreslår att rätten att få sin sak prövad av domstol eller annat oberoende rättskipningsorgan skrivs in i grundlag. Den nya grundlagsbestämmelsen om rätten till domstolsprövning innebär att det uppställs ett krav på att det ska finnas lagstiftning till skydd för var och ens rätt att få sin sak prövad av domstol eller annat oavhängigt rättsskipningsorgan. Enligt kommittén har denna rättighet sådan stor principiell betydelse att den bör få grundlagsskydd.
Rätt till abort
Kommittén föreslår att det i regeringsformen införs en bestämmelse som slår fast en rätt till abort. Enligt förslaget ska den som är gravid ha rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag. Det innebär att det uppställs ett krav på att det ska finnas lagstiftning till skydd för den gravida kvinnans rätt att avbryta sin graviditet.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 efter att riksdagen fattat två likalydande beslut med ett val emellan.
