I en korsning i centrala Filipstad i Värmland möter riksvägarna 26 och 63 varandra. I ett villaområde norr om korsningen, och riksvägarna, ligger Åsenskolan. Söder om riksvägen, lite mer centralt, ligger istället Strandvägsskolan. Båda skolorna har drygt 200 elever vardera.
På Åsenskolan har var femte elev utländsk bakgrund, enligt Skolverkets statistik. På Strandvägsskolan har istället hela 57 procent av eleverna utländsk bakgrund.
Efter asylkaoset 2015 har antalet invandrare i Filipstad ökat på ett drastiskt sätt. Ansvariga tjänstemän talar om att kommunen håller på och "byter befolkning". Svenskarna försvinner och ersätts av invandrare.
LÄS ÄVEN: Integrationsansvarig medger: "Vi håller på och byter befolkning"
Alla nya bidragstagare kostar på – och kommunen måste spara pengar. Den styrande vänstermajoriteten i staden vill bland annat därför slå ihop de båda skolorna med varandra.
Till hösten är planen att Åsenskolan i villaområdet läggs ned och att alla eleverna flyttas till Strandvägsskolan. Det är något som föräldrar i Filipstad protesterar emot, och under vintern har en namninsamling med krav på folkomröstning genomförts.
Över tusen namn har samlats in – vilket är fler än de tio procent av väljarna i kommunen som krävs för att en folkomröstning ska hållas. De styrande vänsterpolitikerna motsätter sig folkomröstningen, men enligt lag måste de ändå hålla den. Planen är därför att genomföra folkomröstningen till hösten, i oktober, när Åsenskolan redan lagts ned.
Pekas ut som rasister
Kommunstyrelsens ordförande Åsa Hååkman Felth (S) får nu stöd i sitt motstånd mot folkomröstningen från den till partiet knutna kvällstidningen Aftonbladet. Hon anklagar de föräldrar som motsätter sig sammanslagningen för att vara rasister.
– Jag har själv blivit kontaktad av en förälder som absolut inte vill att deras barn ska gå med personer av utomeuropeisk härkomst, säger hon till tidningen och påstår att föräldrar ringt upp henne och pratat om "svartingar".
Efter Aftonbladets publiceringar har föräldrar som hängs ut av tidningen fått utstå hat och i vissa fall hot.
– Det är ganska grova hot, berättar en förälder för Fria Tider och understryker flera gånger:
– Jag vill inte bli citerad med namn.
"De dödar frågan"
Fria Tider har pratat med två föräldrar som önskar vara anonyma, vi kan kalla dem Martin och Fredrik. Martin har barn på Åsenskolan, som ska läggas ned. Fredrik har istället barn på invandrardominerade Strandvägsskolan, dit alla elever flyttas.
– Det handlar inte om att jag själv är rädd, utan om att jag har barn och familj, förklarar Martin.
Aftonbladets publiceringar har skakat om bland föräldrarna i Filipstad. De anser att kvällstidningens artiklar inte skildrar verkligheten, och att de föräldrar som intervjuats inte blivit citerade på ett korrekt sätt.
– De har tagit saker ur sitt sammanhang och satt rubriker och annat för att vinkla det till något annat, säger Martin.
– Vi var korkade som trodde att de inte skulle göra så.
Martin tycker att Aftonbladets artiklar lett till att folk i Filipstad skrämts till tystnad, vilket gör att kommunpolitikerna nu kan driva igenom sitt besparingspaket och sammanslagningen av skolorna utan större motstånd.
– De dödar frågan, säger Martin.
– De lyssnar inte på folket, konstaterar Fredrik.
Vill inte korsa riksväg
Enligt såväl Martin som Fredrik handlar föräldraprotesten i Filipstad inte om invandrare, utan om resurser och om trygghet för barnen. Bland annat kommer de barn som nu går på Åsenskolan efter sommaren att behöva korsa riksvägen för att ta sig till sin nya skola.
– Filipstad har aldrig varit byggt för att barn ska korsa vägen på väg till respektive skola, utan det har varit närhetsprincipen som gällt, berättar Martin.
– Det finns inga säkra övergångar. Det finns varken gångtunnlar, broar eller något sådant. Det finns bara ett par trafikljus där farten är väldigt hög. Bland annat en trafikerad fyrvägskorsning där alla barn kommer behöva passera till och från skolan.
I samband med att de två skolorna slås ihop sparar vänsterpolitikerna dessutom in på antalet lärare, något som även det möter motstånd.
– De drar ned på antal lärare per elev, samtidigt som de gör den här sammanslagningen, berättar Martin.
– Om en elev är i behov av extra hjälp, så är inte rätt sätt att göra klasserna större. Det spelar ingen roll om du har utländsk eller svensk härkomst, det som behövs är fler lärare.
"Mycket invandrare på skolan"
Det finns bland föräldrarna även en oro inför att deras barn flyttas till en skola där en majoritet av eleverna är invandrare. De är rädda för att det kommer påverka deras barns språkliga utveckling.
– Bland annat har Dagens industri uppmärksammat att vissa förortsskolor slagit larm om att även elever som har svensk bakgrund börjat bryta på invandrarsvenska. Det är ett faktum, säger Martin.
– Problemet är att det saknas resurser till svenskundervisning och att svenskan blir torftig hos dem med svensk bakgrund. Det har ingenting att göra med att jag tycker illa om dem med utländsk bakgrund, det är inte deras fel, de kan inte svenska när de kommer hit.
Fredrik håller med om att det är mycket invandrare på Strandvägsskolan, men berättar att det inte avskräckt honom från att ha sina barn på skolan.
– Det är mycket invandrare på den skolan. Jag har mina barn där, och det är inget vi upplever är ett problem, säger Fredrik.
