Hur mycket bör man anpassa sina matvanor för att rädda klimatet?
Skillnaden är stor mellan riksdagens meny och matsedeln samma vecka för exempelvis Apladalsskolan i Värnamo, som är en av många grundskolor som under 2023 gjort en ”klimatanpassning” av köket.
Måndagen vecka 17 kunde exempelvis riksdagsmännen välja mellan bland annat citronmarinerad fågel eller ostgratinerad sejfile. I Aplandaskolan serverades samma dag potatisbullar med kesoröra, som en del av skolans "vegonorm". Den som vägrade vegonormen serverades ett enda alternativ – blodpudding.
Det alternativet försvann på tisdagen, för då var det 100 procent veganskt som gällde för eleverna. De som inte gillade vitkålspajen kunde välja ”kebabgryta ala vego”. Riksdagsmännen åt samma dag köttfärslimpa med gräddsås och räksoppa.
På onsdagen kunde politikerna välja mellan bland annat rökt sidfläsk, salami eller kummelfilé medan eleverna serverades ”matkornspytt” eller kycklinggratäng.
Torsdagens mat på Apladalsskolan bestod av "spenatlasange" eller ”klimatsmart köttfärssås” (som enligt skolköket betyder att man spätt ut maten med linser och baljväxter). På riksdagsrestaurangen serverades samtidigt biff på viltfärs.
Under fredagen bestod skolmaten av kikärtsbiffar eller fisk. I riksdagen stod bland annat högrev i chili på menyn.
Insekter som skolmat
På andra skolor har man gått ännu längre i klimatomställningen än bara vegonorm.
Förra året introduceras Stockholmseleverna för projektet ”Framtidens mat” och barnen på bland annat Farsta grundskola serverades "insektsgranola" med "havreris".
Men ”framtidens mat” och ”köttfria dagar” har alltså ännu inte införts för beslutsfattarna själva.
– Det har inte blivit av, uppger Stefan Ström, restaurangsamordnare på Riksdagsförvaltningen, när vi frågar om myndigheten har några planer på att börja följa skolornas exempel.
