I veckan presenterar regeringen sin proposition för det nya mediestödet, som bygger på den utredning som S-/MP-regeringen lät den tidigare Expo-skribenten Mats Svegfors genomföra.
Enligt kulturminister Parisa Liljestrand (M) ligger regeringens förslag "väldigt nära" Svegfors-utredningen.
Mats Svegfors föreslog att man skulle införa ett värdegrundskrav för bidrag. Mediestöd skulle enligt hans förslag bara ges till "allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet".
I regeringens förslag ingår också ett "demokrativillkor".
– Demokrativillkoret kommer att kunna tillämpas om en tidning eller ett media uppfyller alla villkor för stöd, men ändå visar sig väsentligen verka mot de värderingar som är angivna i regeringsformen. Då ska man kunna tillämpa demokrativillkoret, sade Parisa Liljestrand på en presskonferens i slutet av förra veckan.
I regeringsformen ställs bland annat krav på respekt för "alla människors lika värde". Detta är ett mycket luddigt begrepp som makthavarna i Sverige brukar använda godtyckligt för att kunna missgynna invandringskritiker och andra personer med politiska högeråsikter.
Svegfors-utredningen har tidigare fått kritik för att bara gynna de stora etablerade mediebolagen.
Att Bonniers lobbyist Thomas Mattsson, tidigare chefredaktör på Expressen, tycks haft ett stort inflytande på utredningen, har också väckt frågor.
"En stillsam undran är om Thomas Mattsson fått läsa utredningen i förväg, och hur ofta han och Svegfors talats vid på tu man hand. Har Mattsson agerat som en informell sakkunnig åt enmansutredaren? I utredningsmaterialet gives inga svar på frågorna", skrev Jan Scherman i Aftonbladet för ett år sedan.
Thomas Mattsson var också närvarande på Parisa Liljestrands presskonferens i torsdags och fick ställa de första frågorna.
Det nya mediestödets syfte är enligt regeringen att främja tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet. Stödet ska också bidra till "en mångfald av allmänna och oberoende nyhetsmedier av hög kvalitet".
– Att ha tillgång till en varierad och mångsidig nyhetsrapportering är centralt i en levande demokrati. Det vi föreslår är ett modernt mediestöd, där mediabranschen ges goda och stabila förutsättningar att fortsätta sitt samhällsviktiga uppdrag framåt, säger Parisa Liljestrand.
Enligt regeringens förslag får mediestöd lämnas till nyhetsmedier som bedriver en fortlöpande nyhetsförmedling och som har ett redaktionellt innehåll av en viss omfattning. Det redaktionella materialet ska huvudsakligen vara egenproducerat och ha ett fokus på nyhetsförmedling och granskning.
Medier som kan få stöd i det nya systemet ska ha en ansvarig utgivare, vara allmänt tillgängliga och verka för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av innehållet. Mediets publicistiska verksamhet får alltså heller inte väsentligt verka mot "grundläggande demokratiska värderingar".
Medier som kan få stöd ska vara riktade mot en svensk målgrupp, ska publiceras eller sändas med hög regelbundenhet och ha en god användarförankring.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024, förutsatt att det nya bidragssystemet godkänns av EU-kommissionen.
