Motiveringen till priset lyder "för design och syntes av molekylära maskiner", skriver Kulngliga vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.
De tre kemisterna har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som kan utföra ett arbete genom att energi tillförs. Det handlar om så kallade molekylära maskiner; väldigt små hissar, konstgjorda muskler och minimala motorer.
Första steget togs 1983 av Sauvage, verksam vid l’Université de Strasbourg i Frankrike, när han länkade ihop två ringformade molekyler till en kedja, en så kallad kallad katenan. För att en maskin ska kunna utföra ett arbete krävs att den består av delar som kan röra sig gentemot varandra. De två sammanflätade ringarna uppfyllde detta krav.
Nästa steg togs av Stoddart vid Northwestern University, Evanston, Illinois i USA. 1991 utvecklade den så kallade rotaxan, han trädde en molekylär ring på en tunn molekylär axel och visade att ringen kunde röra sig längs axeln. Utifrån rotaxaner har han sedan kunnat utveckla en molekylär hiss, en molekylär muskel och ett molekylbaserat datorchip.
Det tredje steget togs av Bernard Feringa, verksam vid Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna, när han 1999 utvecklade en molekylär motor. Han lyckades få ett molekylärt rotorblad att kontinuerligt snurra åt ett och samma håll. Utifrån denna motor har han sedan kunnat konstruera en så kallad nanobil, en extremt liten bil.
Utvecklingen av molekylära maskiner befinner sig än så länge i sin linda, men forskarna tror att de kan komma att förändra samhället på ett liknande sätt som den elektriska motorn gjort sedan första halvan av 1800-talet.
