Få naturfenomen har så omfattande och långverkande effekter på lokala och globala ekosystem som istider. Den senaste istiden i Europa tros ha tvingat alla växter och djur att överleva i södra Europa, medan isens högreflekterande yta gjort det svårt för solljuset att värma upp området.
Nu visar en ny studie att isytan kanske inte var så död och högreflekterande som man tidigare trott.
– Vi har hittat delar av halvgräs som mer än 13.000 år gamla vilket tyder på att de vuxit på isen flera tusen år innan isen smälte bort helt, säger Rolf Zale vid Umeå universitet i ett pressutskick.
Att växter kan växa på glaciärer vet man sedan tidigare. Det finns många amerikanska och asiatiska glaciärer i dag där välutvecklade skogar har bildats. Men att det skulle kunna ske i centrala delar av en inlandsis i Skandinavien är mer oväntat och tyder på att isytan delvis var täckt av jord och rörde sig mycket långsamt.
Tidigare har man hittat spår av jord och växtlighet på isen nära iskanten, men Umeåforskarna har nu hittat fynd som tyder på att även centrala delar kan ha varit täckta av grus och växter.
– Utifrån fynd av växtdelar, DNA och pollen tror vi att buskar och även något enstaka lärkträd växte på isen innan den smälte bort helt, säger Rolf Zale.
Att växter kunde sprida sig så snabbt från tidigare isfria områden i södra Europa till Skandinavien efter istidens slut har länge varit lite av ett mysterium. En ny förklaring på detta fenomen skulle enligt forskarna kunna vara att växterna påbörjat sin kolonisering av Sverige redan då inlandsisen låg kvar.
Ny DNA-teknik i kombination med traditionella metoder har gjort det möjligt för forskargruppen att spåra de forntida växter som vuxit på isen, men också i en forntida isfri miljö som fanns i norra Sverige för cirka 45.000 år sedan. Forskarna har hittat växtdelar och DNA-fragment från denna tid som tyder på att skogar frodades och inte att miljön kännetecknades av tundra som man tidigare trott.
Så gamla DNA-fragment har inte tidigare hittats i Sverige.
– Det är otroligt spännande att vi kan hitta spår från av så gamla ekosystem och det öppnar upp nya möjligheter att förstå miljön i Skandinavien under den senaste istiden, säger Jonatan Klaminder vid Umeå universitet
