För hets mot folkgrupp döms "den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft."
Detta gäller "om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket".
Så lyder tillägget till lagen om hets mot folkgrupp i den proposition som riksdagen klubbade med acklamation den 22 maj.
Den nya lagen börjar gälla den 1 juli – på måndag. Från och med då kan man alltså få upp till två års fängelse om man förnekar, förringar eller ursäktar vissa händelser.
Samtliga riksdagspartier var för ändringen, även om Sverigedemokraterna ansåg att att lagen borde utvärderas efter fem år.
Riksdagen sade också ja till att ändra tryckfrihetsförordningen så att även medier omfattas av det nya åsiktsförbudet. Det förslaget är vilande och ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
Regeringens förslag fick hård kritik från flera remissinstanser. Uppsala universitet ansåg att det på sin höjd kan vara motiverat att kriminalisera grova förnekanden av "fakta" och att staten bör avstå från lagstifta om vad medborgare ska tycka eller hur historiska händelser ska tolkas. Åklagarmyndigheten anförde att det kan vara svårt att avgränsa det straffbara området avseende vilka brott som inte får förnekas. Enligt Svenska Journalistförbundet, Sveriges Domareförbund och Publicistklubben med flera innebär lagändringen att det uppstår en risk för att det straffbara området utvidgas.
