Elvira Nabiullina var ett för många okänt namn när västvärldens sanktioner tillsammans med ett fallande oljepris försatte rubeln i fritt fall i december förra året. Till hjälp för att hålla den hårt ansatta valutan under armarna hade den ryska centralbankschefen 400 miljarder dollar i valutareserver att ösa ut på marknaden, en ekonomisk stötdämpare som byggts upp under mer än ett decennium. Styrräntan höjdes samtidigt ifrån 10 till 17 procent i ett svep.
Åtgärderna har lönat sig. Rubeln gick ifrån att vara den sämst presterande valutan i världen 2014 till att göra en återhämtning under årets 3 första månader, som tog en i princip enigt negativ analytikerkår på sängen.
Den ryska ekonomin växte dessutom med 0,4 procent under det fjärde kvartalet 2014, vilket var över förväntad nolltillväxt. De positiva siffrorna kan Putin tacka centralbankschefen Nabiullina för om man ska tro Birgit Hansl, Världsbankens ekonom ansvarig för Ryssland. I sin senaste rapport om den ryska ekonomin konstaterar Hansl att "den ryska regeringen och centralbanken kunde agera snabbt med åtgärder som framgångsrikt stabiliserade ekonomin."
I takt med att den omedelbara paniken har lagt sig så har Nabiullina kunnat skifta fokus från akut krishantering till att bekämpa den lågkonjunktur som landet kommer att befinna sig i 2015. Enligt Världsbankens prognos kommer BNP krympa med 3,8 procent – en skarp sättning men långt ifrån statskonkurs och politiskt kaos.
Ivan Tchakarov, chefsekonom på Citigroup Moskva, menar att den ryska ekonomins fall dessutom kan dämpas av rubelns försvagning, som trots återhämtningen är på historiskt låga nivåer. I en rapport släppt i april liknar Tchakarov den nuvarande situationen med krisen 1998, om än mindre skala, då rubeln devalverades kraftigt och kapitalkontroller infördes vilket begränsade tillgången på utländska varor. Tomma butikshyllor och en billig rubel gjorde att inhemska producenter och utländska investerare såg en chans att plocka marknadsandelar ifrån europeiska och amerikanska företag. Västs sanktioner kan på så vis tillsammans med rubelns försvagning ge ryska tillverkare ett välbehövt uppsving efter många år med en stark valuta, som drivits upp av ett högt oljepris och främjat import framför inhemsk produktion.
Strukturella problem, som kommit i skymundan, kan dock ge smolk i glädjebägaren. Ryssland har länge kritiserats för att ha ett ogynnsamt investeringsklimat och en lagstiftning som efterlevs godtyckligt. Något som skapar osäkra förutsättningar för de som vill investera i landet. Eliten i Kreml hade råd att borsta av sig kritiken under de goda oljeåren då nordsjöoljan handlades kring 100 dollar fatet. Det återstår att se om den nya krassa verkligheten, om än mindre krass än befarat, kan tvinga fram de reformer som hittills inte levererats under Putins regim.