Sverige håller på att bli världens allra första helt kontantlösa land, efter flera års hård kamp mot kontanter från bankernas sida.
Men nu vill Riksbanken vända utvecklingen med en samlad politisk kraftansträngning. Myndigheten vill att en lagstadgad kontantplikt införs för att säkerställa att kontanter förblir ett fungerande betalningsmedel i Sverige.
I sin senaste betalningsrapport lyfter Riksbanken fram att kontantanvändningen har minskat kraftigt, vilket riskerar leda till att vissa grupper i samhället hamnar i ett digitalt utanförskap och att betalningsberedskapen vid kriser försvagas.
För att motverka utvecklingen föreslår Riksbanken att företag och offentliga verksamheter ska vara skyldiga att acceptera kontant betalning upp till ett visst belopp.
Dessutom vill myndigheten stärka infrastrukturen för kontanter genom att öka antalet bankomater och insättningsautomater, samt säkerställa att kontanthanteringen i detaljhandeln fungerar smidigt.
Enligt Riksbanken är det viktigt att kontanter fortsätter att vara ett tillgängligt betalningsalternativ, både av beredskapsskäl och för att undvika att vissa grupper ställs utanför det ekonomiska systemet.
Bankernas skyldighet att tillhandahålla kontantservice har redan skärpts, men nu menar Riksbanken att ytterligare åtgärder behövs för att stärka kontanternas roll i samhället.
"Regering och riksdag bör införa kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor samt lagstifta om åtgärder som skyddar hela kontantkedjan", skriver riksbankschef Erik Thedéen på DN Debatt samband med rapportens publicering.
Thedéen uppmanar även allmänheten att ha minst två olika kort från olika banker eller betaltjänstleverantörer för att minska risken vid driftstörningar och penningtvättsrelaterade uppsägningar eller blockeringar av konton.
Samtidigt påpekar Riksbanken att bankernas ovilja att hantera kontanter inte bör påverka tillgängligheten, då det är samhällets behov som ska styra utvecklingen och inte bankernas.
Riksbanken planerar även informationskampanjer för att öka medvetenheten om kontantens betydelse och understryker att företag som nekar kontantbetalning måste drabbas av sanktioner om en kontantplikt införs.
Samtidigt lyfter rapporten fram ett annat problem – den begränsade tillgången till betalkonton för både privatpersoner och företag.
Många drabbas av godtyckliga avstängningar av konton eller nekas kontotjänster, ofta med hänvisning till penningtvättslagstiftning, enligt Riksbanken.
Trots att detta innebär stora svårigheter för drabbade företag och privatpersoner föreslår Riksbanken emellertid inga konkreta lösningar på det problemet.
Förslaget om kontantplikt är däremot ett konkret förslag som nu väntas utredas av regeringen, och en eventuell ny lag kan träda i kraft tidigast 2026.
