Estoniakatastrofen
Mona Sahlin (S), Carl Bildt (M) och Ingvar Carlsson (S) har alla varit och med och mörkat efter att Estonia sjönk och 852 människor dog i september 1994.

Riksåklagaren vill att KU prövar förundersökning mot tidigare ministrar om Estonia

Publicerad 7 januari 2021 kl 08.25

Inrikes. Riksåklagaren har beslutat att Konstitutionsutskottet, KU, ska pröva om ansvariga ministrar som Carl Bildt, Ingvar Carlsson och Mona Sahlin, ska åtalas för eventuella brott i hanteringen av Estoniakatastrofen uppger Ekot. Enligt själva beslutet skickas frågan dock dit redan innan en förundersökning kan inledas och någon preciserad brottsmisstanke eller misstänkt finns inte, enligt riksåklagaren, som inte har tagit ställning till om det finns skäl att väcka något åtal eller inte.

Dela artikeln

Uppdatering 12.38: KU uppger nu att utskottet har beslutat att åtal inte ska väckas i dessa ärenden.

Bakgrunden till riksåklagarens beslut är att anhöriga till offren vill att fallet utreds på nytt och har anmält de inblandade för mörkläggning mot bakgrund av uppgifter i Henrik Evertssons dokumentär om Estonia.

"Efter genomgång av sökandenas skrivelser, ovan angivna beslut samt delar av Estonia dokumentären bedömer jag att frågan om förundersökningen ska återupptas ska prövas på den första rättsliga nivån", står det i riksåklagarens beslut.

När det gäller eventuella brott begångna av tidigare ministrar krävs godkännande från riksdagens konstitutionsutskott. Till skillnad från i många andra demokratier är svenska ministrar immuna mot åtal för brott de begår mot sin egen befolkning även efter att deras tid i regeringen är slut, såvida inte politikerna i KU ger grönt ljus för åtal. Därefter kan åtal väckas vid Högsta domstolen.

Karin Rosander, kommunikationsdirektör på åklagarmyndigheten, bekräftar för Fria Tider att åtgärden är ett resultat av anmälningar som inkommit efter dokumentären om Estonia. Anmälningarna innehöll bland annat påståenden om att tidigare ministrar skulle ha begått brott.

– När det handlar om eventuella brott i tjänsten av statsråd så ska det enligt regeringsformen handläggas av Konstitutionsutskottet. Så vad vi gjorde var bara att vidareförmedla det till KU, säger Rosander.

Enligt henne har riksåklagaren inte heller tagit ställning till om det finns skäl att åtala någon.

– Nej, och det är inte heller riksåklagarens sak utan enligt regeringsformen ska det handläggas av KU. Och då gör vi ingen sakprövning utan skickar bara vidare.

Svenska staten har fortfarande inte redogjort för flera märkliga omständigheter runt katastrofen. Bland annat har man mörkat att fartyget har ett stort hål på styrbords sida, att man använde färjan för smuggling av militär materiel och att man man kort efter att fartyget sjönk var nere och öppnade dess bogramp, fick tillgång till bildäck, och därefter stängde rampen efter sig.

Istället för att redovisa hålet på styrbordssidan skylldes olyckan på att fartygets bogvisir ramlat av. Ett bogvisir som senare "hittades" långt från vraket av en finsk kustbevakningsbåt, påstod regeringen.

Flera personer rapporterades först som överlevande men försvann sedan från listorna över överlevande, vilket bland flera anhöriga har föranlett ytterligare brottsmisstankar mot den svenska regeringen. I synnerhet gäller det den försvunne andrekaptenen Avo Piht, som fem vittnen har sett överleva katastrofen, enligt YLE.

För att förundersökningen ska kunna återupptas mot statsråden krävs det att brottet inte är preskriberat. Såvida misstankarna inte gäller mord, grovt människorov eller något annat brott med livstids fängelse som möjlig påföljd kommer förundersökningen alltså med all sannolikhet inte att öppnas på nytt. Och några sådana misstankar finns inte hos riksåklagaren, som understryker att begäran har skickats vidare på ren rutin.

– Vi var bara brevlåda skulle man kunna uttrycka det som, säger Karin Rosander.


Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.