Vladimir Putin har dragit igång en skattjakt och beordrar nu tjänstemän vid ryska myndigheter att spåra upp ryska tillgångar som en gång tillhörde det forna tsarimperiet eller Sovjetunionen.
Genom ett dekret från den ryske presidenten som publicerades sent på torsdagen anslogs medel till en statlig myndighet som ska genomföra sökningar efter egendom utomlands och säkerställa att Rysslands "äganderätt" blir införd i ett nationellt register.
När imperiet var som störst täckte det områden i dagens Polen, de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen samt Finland. Det upphörde i samband med 1917 års kommunistiska revolution, som leddes av Vladimir Lenin och finansierades av bland annat en grupp västerländska bankirer.
Kort därpå bildades Sovjetunionen som täckte en stor del av imperiets tidigare territorium.
Vid tidpunkten för den ryska revolutionen och bildandet av den sovjetiska staten förföljdes religiösa grupper i Sovjetunionen. Den rysk-ortodoxa kyrkan betraktades då liksom nu som starkt förknippad med den rådande ryska samhällsordningen och var särskilt utsatt under bolsjevikernas härjningar, men även andra religiösa grupper var, med undantag för judar, utsatta för förföljelse i stor omfattning under och efter revolutionen.
En av de västerländska bankirer som var med och finansierade den ryska revolutionen var svensken Olof Aschberg, som var farfar till den kände journalisten och medieetikern Robert Aschberg, 71.
Olof Aschberg lade beslag på en stor mängd ovärderliga ryska ikoner som stulits under plundringar av ortodoxa kyrkor i samband med kommunisternas maktövertagande, något han skildrar i självbiografin "En vandrande jude från Glasbruksgatan" som gavs ut på Bonniers 1946. I boken framställer han det dock som att han köpt ikonerna på en "marknad i Moskva" och att de kan ha kommit från privata och lagliga samlingar.
Aschberg donerade så småningom sin ikonsamling till Nationalmuseum i Stockholm och där blev den kvar till denna dag. Samlingen innehåller ungefär 200 ryska ikoner och är mycket kontroversiell. Den har av det skälet inte sedan år 1933 visats för allmänheten.
I Vladimir Putins nya dekret anges inte storleken på budgeten för den uppsökande verksamheten eller vilken typ av egendom som ska spåras upp, skriver Bloomberg.
Enligt nyhetsbyrån kommer dock "Putins intresse för imperiets tidigare ägodelar knappast lugna den oro för hans ambitioner som finns bland grannländerna efter Rysslands invasion av Ukraina".
Att Sverige, som inom kort hoppas bli medlem i Nato, skulle lämna tillbaka ikonerna frivilligt är dock osannolikt. Frågan diskuterades enligt medieuppgifter inför den västvänlige ryske presidenten Boris Jeltsins statsbesök i Stockholm 1997, men avskrevs då på ett tidigt stadium.