Psykvård för kvinna som knuffade man framför tåg

Kvinnan, som är hemlös och har finskt medborgarskap, knuffade den 3 juli ned en man på tågrälsen framför ett ankommande tåg på Hökarängens tunnelbanestation.

Vittnen på perrongen lyckades få tåget att stanna och mannen överlevde men skadades. Händelsen fångades på övervakningsfilm.

I polisförhör fick kvinnan frågan om hon förstod misstanken.

– Han var ju svart! svarade hon då och skrek att polisen skulle släppa ut henne.

I ett nytt förhör dagen efter tillfrågades kvinnan om vad hon hade menat med detta.

"[Hon] svarar att hon tar tillbaka det då hon var i chocktillstånd och hon var rädd. Förhörsledaren frågar vad hon är rädd för och [hon] svarar 'Vadå får man inte vara rädd som människa?'. Förhörsledaren svarar att man får vara rädd men ber henne förtydliga vem hon är rädd för varpå [hon] svarar att hon var hotad av en svart man som jobbade på Härbärget. [Hon] berättar därefter att hon har vänner som är 'rasta' och som är svarta", står det i polisens förhörsprotokoll.

Kvinnan har i domstol förnekat att hon över huvud taget var på plats. Enligt tingsrätten råder det dock inte någon tvekan om att kvinnan är identisk med den person som knuffade mannen. Den huvud­sakliga frågan i målet har i stället varit om kvinnan genom knuffen hade uppsåt att döda mannen. Rätten kom fram till att kvinnan har agerat med så kallat likgiltighetsuppsåt och har därför dömt henne för försök till mord.

– Det kan tyckas självklart att det är förenat med livsfara att knuffa ned någon på ett tunnelbanespår, särskilt när ett tåg är på väg in till perrongen. Detta måste dock slås fast juridiskt utifrån den bevisning som finns i det aktuella målet. Med utgångspunkt i omständigheterna vid gärningen anser rätten att knuffen innebar livsfara för målsäganden och att den tilltalade – trots hennes psykiska tillstånd – måste ha förstått detta. Hon har alltså haft uppsåt och döms därmed för försök till mord, säger rådmannen Anna Rosenmüller.

I det rättspsykiatriska utlåtandet bedöm­des kvinnan lida av en allvarlig psykisk störning vid gärningen samt vid undersökningen. Vidare konstaterades en risk för återfall i allvarlig brottslighet. På­följden bestäms därför till rätts­psykiat­risk vård med särskild utskrivningsprövning. Kvinnan döms också att betala skadestånd till mannen med drygt 200.000 kr, bland annat för kränkning.