– Vi har under fem år sett en tydlig trend i att allt fler människor vill ha kvar kontanterna, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på Bankomat AB, i ett pressutskick.
På uppdrag av Bankomat har Kantar Sifo i februari varje år sedan 2018 frågat svenskarna om de vill ha kvar kontanter som ett möjligt sätt att betala eller om de vill ha ett helt kontantlöst samhälle. 2022 ställdes frågan både i februari, strax före Rysslands invasion av Ukraina, och i maj, när kriget hade pågått i ungefär tre månader.
I maj 2022 svarade 81 procent av svenskarna att de vill ha kvar kontanter, vilket kan jämföras med 78 procent tre månader tidigare. Motsvarande siffra var 73 procent 2021 och 68 procent 2018.
– Det kan tyckas motsägelsefullt att allt fler människor betalar digitalt samtidigt som allt fler vill ha kvar kontanterna. Men detta är en klok inställning från allmänheten, som i grunden handlar om att människor ska kunna välja hur de vill betala och att flera alternativa betalsystem är bra för samhällets krisberedskap, säger Johan Nilsson.
Mest positiva till kontanter är personer mellan 65 och 79 år. I denna åldersgrupp vill 90 procent ha kvar kontanterna.
Den största ökningen av andelen svenskar som vill ha kvar kontanter syns dock i åldersgruppen 18 till 29 år. Där vill nu 72 procent att kontanterna ska finnas kvar, vilket kan jämföras med 56 procent 2018.
– Som en följd av att allt fler människor väljer att betala digitalt har många företag minskat sin kontantservice. Vad som nu krävs är en rad statliga insatser för att kontanthanteringen ska fortsätta att fungera. Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer, säger Johan Nilsson.
