I samband med kommunismens fall var Västeuropa en förebild för östeuropeiska länder, har Ungerns premiärminister Viktor Orbán tidigare förklarat. Men så är det inte längre. Väst- och Centraleuropa har valt helt olika vägar, enligt den ungerske ledaren.
Under invigningen av ett monument till minne av Trianonfördraget, som undertecknades efter första världskriget och som bland annat ledde till den formella upplösningen av Österrike-Ungern samt Ungerns nya gränser, talade Orbán om Europas framtid.
– Hundra år efter första världskriget står vi idag på den europeiska scenen som mästare i överlevnad, sade han om det ungerska folket.
Men Orbán ser framför sig en delad kontinent, som måste försöka samsas.
– Vi seglar i okänt vatten. I våra ögon har Västeuropa förlorat sin attraktion, och i deras ögon verkar Centraleuropas värld inte vara en önskvärd sådan. Europa måste nu hitta en framtid där ingen sida försöker påtvinga den andra sin livssyn och världsbild.
För att säkra framtiden måste centraleuropeiska länder samarbeta med varandra, skapa en kristen allians mellan sig.
– Detta är möjligt. Men det kommer bara gå om Centraleuropa – området mellan den tyska och ryska världen – styrs av oss, av centraleuropéer. Tidigare har denna roll tagits av turkar, Habsburgarna, tyskar och sovjeter. Och idag finns det andra kandidater, påpekade han.
Enligt den ungerske premiärministern håller hela Västvärlden på att förlora på den globala ekonomiska spelplanen.
Europas länder måste nu börja tävla igen, påpekar han.
– Än värre blir det av att vår kontinent går skilda vägar. Västeuropa har tagit avstånd från de krafter som skapade storhet och framgångar under tusen år. De har avstått livets andliga djup, lyckan av äktenskap och barn samt den andliga energi som kommer av den nationella kulturen, fortsatte Orbán.
– Med andra ord har de avstått det kristna Europa. I stället experimenterar de med ett gudlöst kosmos, regnbågsfamiljer, invandring och öppna samhällen. Samtidigt håller folken i Centraleuropa på att återupprätta livets ärevördiga instinkter, den befriande kraften i kristendomen, arbetets ära, den nationella stoltheten och plikten gentemot både föräldrar och barn.
– Vi försvarar våra gränser och vi kommer att överlämna vårt land till våra egna barn, inte till invandrare.
