Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern.
– För att genomföra sådana här studier krävs en bred tvärvetenskaplig diskussion. I den här studien har den varit exceptionellt fruktbart, säger Tiina Mattila, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.
Under de senaste 15 åren har tidigare dna-forskning bit för bit byggt upp en bild av den europeiska stenålderns historia. Innan jordbruket spred sig till Europa fanns det i olika delar av Eurasien olika grupper av jägare och samlare, som också blandade sig med varandra. Den här studien visar att blandningen av dessa jägar- och samlarlinjer var starkt kopplad till geografi.
Flera tidigare dna-studier om Europas förhistoria har också visat att spridningen av jordbruket var starkt kopplad till genflödet från Anatolien. Denna grupp skilde sig mycket – genetiskt och kulturellt – från de europeiska jägar-samlarna. Dock breder jordbruket ut sig på olika sätt i olika geografiska områden. Detta ledde till att folkgrupperna blandades på olika sätt i olika delar av Europa.
– Dessa skillnader i blandningen av linjer och kulturer kan berätta för oss om maktförhållandena mellan olika grupper, säger Tiina Mattila i ett pressmeddelande.
I den nya studien tittade man också på nära släktingar.
– Gemensamma gravar antas ofta vara familjegravar, men i vår studie var detta inte alltid fallet, Detta visar att redan under stenåldern spelade andra sociala faktorer också en roll i begravnings-praxis, säger Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet.
En omfattande bild av stenålderseuropéernas genetiska historia har vuxit fram. Den nya studien lägger ytterligare detaljer till detta pussel.
– Vi kan visa att vissa delar av Europa – såsom området runt Dnipro-flodens delta – befolkades av en grupp jägare och samlare under många tusen år. Detta trots att många andra delar av Europa förändrade sitt sätt att leva i samband med att nya grupper anlände som producerade mat genom att bruka jorden, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
