"Segregationen har minskat", skriver DN och hänvisar till en studie från Stockholms universitet. Genom att mäta hur etniskt blandat folk bor får man fram ett värde som man kallar “ojämnhetsindex”. Resultaten av metoden tolkas i DN som att segregationen har minskat något de senaste två decennierna.
– Andelen utomeuropéer har ökat i de delar av Sverige där det finns en koncentration av utomeuropeiskt födda, men det har den också i stadsdelar där det förut nästan inte fanns några utomeuropeiska invandrare alls, säger Bo Malmberg, professor i geografi vid Stockholms universitet, till DN.
Men exakt hur man har landat i denna slutsats – som står i strid med tidigare undersökningar – kommer man inte att redovisa förrän i slutet av månaden.
En studie från Linneuniversitetet, som redovisades i somras, visade istället att segregationen ökar kraftigt. En bidragande orsak var att etniska svenskar lämnar ett bostadsområde när antalet utomeuropeiska invandrare når 3-4 procent. I studien konstaterades samtidigt att toleransnivån bland svenskarna var ännu lägre under 1990-talet, vilket kan förklaras av att det då fanns fler svenskt homogena områden att välja på.
Och det kan vara just denna ökande "tolerans" bland svenskarna som ligger till grund för resultatet i den senaste studien. Fokus har nämligen legat på hur många utomeuropéer som bor i de tio procent mest svenska bostadsområdena. I dessa har andelen utomeuropéer ökat med 0,8 procentenheter under 20 år – från 0,2 till 1,0 procent. Eller med “500%” som DN istället väljer att framställa det.
Samtidigt har andelen utomeuropeiskt födda i de mest invandrartäta områdena ökat med hela 24 procentenheter under samma period – från 20 till 44 procent. Men eftersom denna ökning "bara" motsvarar 220 procent så kan DN landa i slutsatsen att den tidigare trenden är starkare.
Oavsett hur femonemet beskrivs kan det konstateras att andelen utomeuropéer har ökat kraftigt i Sverige de senaste två decennierna: med helt dominerande numerärer i de så kallade utanförskapsområdena och med än så länge mer modesta antal i landets mest svenska bostadsområden.
