I slutet av 2012 riktade DN:s ledarchef Peter Wolodarski hård kritik mot svenska ungdomar, som han menade var alltför obenägna att inleda sexuella relationer med utomeuropeiska invandrare. Svenskarnas syn på frågan präglas av "blodet och jorden", dundrade Wolodarski, och antydde alltså att det var nynazism som låg bakom ungdomarnas ovilja att leva upp till hans krav på hur framtidens svenskar ska se ut.
Men nu visar en studie från Uppsala att den 36-årige ledarskribenten kan ha misstagit sig om orsakerna till ungdomarnas ointresse för exempelvis afrikaner och araber. Försök på kråkor visar nämligen att det sannolikt är DNA – och inte nynazism – som får individer att välja en partner med ett utseende som liknar deras eget.
– Våra resultat visar att ett häpnadsväckande litet antal genetiska skillnader som påverkar partnervalet kan vara ett avgörande första steg när nya arter bildas, säger forskaren Jelmer Poelstra vid Institutionen för ekologi och genetik, vid Uppsala universitet.
Både till kroppsbyggnaden och till uppbyggnaden av deras arvsmassa är gråkråkor och svartkråkor så gott som identiska. Men ändå lever gråkråkor och svartkråkor geografiskt åtskilda som två separata arter.
– En kombination av gener som styr färgsättningen och gener som styr färguppfattningen verkar alltså ligga till grund för de båda kråkarternas partnerval. Vi tror att den liknande mekanism också kan ha spelat en viktig roll både för uppkomsten av och den fortsatta separationen av många andra arter, säger Poelstra till UNT.
Forskarnas upptäckt skulle kunna avslöja en av de evolutionära vägar som leder till att nya arter bildas, enligt ett pressmeddelande från Uppsala universitet. För ett och ett halvt århundrade sedan upptäckte Charles Darwin att arter förändras genom evolution. Idag vet vi att alla egenskaper som definierar en organism finns inprogrammerat i dess genom. Men det är fortfarande inte känt hur nya arter uppstår från enskilda genetiska förändringar – något som forskarna nu kan ha funnit svaret på.
– Sammantaget tyder dessa resultat på den spännande möjligheten att en egenskap som är viktig för partnerval, som färg, kan vara genetiskt kopplad till hur den uppfattas. En sådan mekanism skulle kunna vara en gemensam evolutionär utvecklingsväg hos visuellt orienterade arter som gynnar separationen av populationer till nya arter, säger Jochen Wolf, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, som lett studien.
