Av landets 25-åringar med svensk bakgrund har 45 procent påbörjat högskoleutbildning. Bland iranier hela 60 procent.
- Iranier är överrepresenterade i det svenska samhället, både i toppen och i botten. Det kan lära oss mycket om hur integrationen fungerar och inte fungerar, säger Nima Sanandaij, författare till boken Från fattigdom till framgång om iranska invandrare som lyckas, och om svensk integrationspolitik som inte gör det, utgiven av Timbro förlag.
En procent av Sveriges befolkning har i dag sina rötter i Iran. Trots att de iranska invandrare som kommit till Sverige i regel har varit välutbildade misslyckas de ofta i Sverige. Många familjer har försatt sig i långvarigt bidragsutnyttjande eller låga inkomster.
Många unga iranier har vuxit upp i barnfattigdom. Föräldrarna har levt på socialbidrag. De har gått i stökiga skolor och vuxit upp i miljöer där få vuxna har arbetat. Nima Sanandaij kommer själv från en sådan bakgrund.
- Trots det är iranier överrepresenterade på högskolor och universitet. Iranier är också överrepresenterade när framgångsrika entreprenörer listas, framhåller Nima Sanandaij i ett pressmeddelande från Timbro.
Enligt Nima Sanandaij kan invandrare bidra till sin egen framgång i Sverige genom hårt arbete, starka ideal kring utbildning, företagande och bildning. Samtidigt behöver rigida regler på arbetsmarknaden luckras upp och höga skatter på arbete minskas.
Timbro är näringslivets Tankesmedja för att bilda opinion till stöd för marknadsekonomi, fri företagsamhet, individuell frihet och massinvandring från tredje världen. Timbro grundades 1978 under namnet Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF.