Axelsson tror att titeländringen kan locka fler kvinnor till yrket och bidra med mjukare värden. Brandsläckningen behöver inte längre prioriteras, menar han.
Det är ju en del av det, att avmaskulinusera titelfrågan och öppna upp för en annan tolkning av vad yrket innebär. Men det handlar lika mycket om att hitta människor som finner behållning av att jobba med skadeförebyggande arbete. Om man sedan är man eller kvinna har mindre betydelse. Men vi behöver i alla fall inte fler som söker till yrket för att rycka ut på bränder, säger Anders Axelsson till Ekot.
Får Axelsson som han vill blir kommunernas brandmän först i landet med den genusneutrala benämningen men brandmännen själva är starkt kritiska till att kallas handläggare.
Det här har skapat en väldig oro och en diskussion bland våra medlemmar. Man känner inte alls igen sig i den här titulaturen. Det handlar ju givetvis för vår del, för Kommunals del, även om en identitet. Att man har en yrkesstolthet som brandman. Vi vet ju att många barn drömmer om att bli brandmän. Jag har svårt att tänka mig att de drömmer om att bli handläggare, säger May-Britt Reljanovic som är sektionsordförande för Kommunal i Gislaved.
Hon poängterar dock att hon tycker att det jobbar för många män inom räddningstjänsten.
Vi har under många år brottats med frågan kring prioritering av olycksförebyggande arbete och idag är ungefär 97 procent av de som jobbar inom räddningstjänsten män. Det är något som behöver ändras på.
Av landets heltidsanställda brandmän 2011 var 2,4 procent kvinnor. Fria Tider har tidigare rapporterat om hur den jämställda brandkåren är livsfarlig och att kvinnor på grund av sin mindre kroppsbyggnad misslyckas med grundläggande saker som att bryta upp säkerhetsdörrar.