Förslaget presenterades av justitieminister Gunnar Strömmer (M) och syftar enligt honom till att skydda demokratin och rättsstaten i en tid av ökad osäkerhet.
– Vi ser hur det fria öppna samhället ifrågasätts eller utmanas i andra länder, det går inte att ta för givet att vår framtid ska kännetecknas av samma stabilitet som hittills, sa Strömmer på en pressträff.
Den största förändringen handlar om grundlagsändringar. Det föreslås att det första beslutet om att anta ett grundlagsförslag ska kunna fattas med enkel majoritet, men att det andra, bekräftande beslutet efter ett riksdagsval, ska kräva en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av riksdagens ledamöter.
En annan viktig del i förslaget handlar om att stärka domstolarnas oberoende. Antalet justitieråd i de högsta domstolarna ska skrivas in i grundlagen och begränsas till mellan 12 och 20 stycken.
– Just att laborera med antalet domare kan vara ett sätt att skapa utrymme att trycka in domare som man gillar, eller för den delen att minska antalet domare kan vara ett sätt att bli av med domare man ogillar, säger Gunnar Strömmer.
Regeringen vill även säkerställa att domstolarna är oberoende genom att införa en särskild paragraf i regeringsformen.
Enligt förslaget ska också myndigheter under riksdagen, inte regeringen, kunna utöva tillsyn över domstolarnas verksamhet. Dessutom föreslås en ökad självständighet för Domstolsverket, den myndighet som ansvarar för domstolarnas administration. Verket ska ledas av en styrelse där majoriteten av ledamöterna är eller har varit domare.
Förslagen bygger på 2020 års parlamentariska grundlagskommitté och ska nu behandlas av riksdagen.
