"Jag är mycket glad över att få nominera general Keith Kellogg till rollen som rådgivare och särskilt sändebud för Ukraina och Ryssland.", skriver Trump på Truth Social.
"Tillsammans kommer vi att säkerställa fred genom styrka och göra USA och världen till säkra platser igen!"
Genom rollen som särskilt sändebud för Ukraina och Ryssland får Keith Kellogg en liknande roll som den inflytelserika amerikanska toppdiplomaten Victoria Nuland hade i Barack Obamas administration, där hon anses ha varit en arkitekterna bakom kriget i Ukraina.
Kellogg, som tidigare arbetat nära Trump i hans första administration, har emellertid andra ambitioner än krig. Han har redan lagt fram en konkret fredsplan i en rapport för den konservativa tankesmedjan America First Policy Institute och den planen innebär en snabb vapenvila, frysta frontlinjer och nya förhandlingar med Ryssland.
Keith Kellogg beskriver kriget som en ”kris som kunde ha undvikts” och anklagar Biden-administrationen för att ha gett otillräckligt stöd till Ukraina i inledningen av kriget. Men nu vill han i korthet att frontlinjerna fryses genom en vapenvila och att förhandlingar påbörjas mellan parterna.
För att få Ryssland till förhandlingsbordet föreslås lättnader i sanktionerna, dock endast i utbyte mot ett ”omfattande och verifierbart” fredsavtal. Ukraina ska samtidigt få fortsatt stöd från USA, men enbart i den utsträckning att landet kan försvara sig och förhindra ytterligare ryska framryckningar.
Det finns också en avgörande hake: Ukraina ska ge upp sina ambitioner om Nato-medlemskap på obestämd tid – en central del av Rysslands krav.
Dessutom ska landet endast försöka få tillbaka sina ryskockuperade områden genom diplomati, och inte på militär väg.
Att frysa frontlinjerna skulle inte vara helt enkelt, men det är genomförbart. En demilitariserad zon längs fronten skulle kräva en enorm internationell närvaro – kanske med Nato-trupper – vilket kan bli både kostsamt och svårt att genomföra. Men amerikanska experter är eniga om att det är möjligt.
Två centrala punkter i Kelloggs plan sticker ut. För det första förkastar han Biden-administrationens fokus på att försvara ”västerländska värderingar, mänskliga rättigheter och demokrati”.
Istället föreslår han en mer pragmatisk hållning där USA:s egna strategiska intressen sätts i första rummet.
För det andra oroar han sig för att USA:s engagemang i Ukraina underminerar landets beredskap i andra potentiella konflikter, exempelvis med Kina.
För Ukraina innebär planen en möjlighet att få ett slut på våldet, men till ett högt pris. Att förlita sig på diplomati för att återta ockuperade områden kommer sannolikt inte ge resultat så länge Vladimir Putin är kvar vid makten.
