Beslutet har mött kritik från elever som känner sig bortglömda.
– Det känns som de som är ickereligiösa eller kristna prioriteras mer. Och att vi muslimer blir bortglömda, och det leder också till utanförskap, säger Mohammed, en gymnasieelev på Agnebergsskolan, till P4 Väst.
Satsningen på svensk husmanskost har införts för att fler elever ska äta skolmaten, enligt Martin Pettersson (SD), kommunstyrelsens ordförande. Han betonar att det är svårt att tillfredsställa alla, men att de flesta reaktioner varit positiva.
– Det är sällan vi politiker får så mycket beröm som vi fått efter att ha tagit det här beslutet, säger SD-toppen.
Trots kritiken från vissa elever försvarar Pettersson matsedelns utformning, där vissa dagar endast fläskkött serveras.
– Det har sin grund i matsedeln, det är svårt att göra fläskkotletter med nötkött, förklarar han.
Beslutet innebär en ökad kostnad på fem miljoner kronor per år, och eleverna har enligt Martin Pettersson fått mer inflytande över vad som serveras i skolmatsalarna.
