Ukraina kan ha bombat Ryssland från Norge eller Finland

Publicerad 28 juli 2024 kl 10.33

Utrikes. Under lördagen blev ett kärnvapenbärande strategiskt bombplan förstört när den ryska flygbasen Olenja – bara 40 mil från Sverige – attackerades av ukrainska drönare. En teori kan vara att drönaren skickats upp från Norge eller Finland, enligt en expert som uttalar sig i Verdens Gang.

Dela artikeln

Flygbasen är lokaliserad mindre än 20 mil från den finska gränsen.

– Nu måste vi bara vänja oss vid att vi har ett krig vid våra gränser, sade Finlands president Alexander Stubb till finsk media efter angreppet.

I attacken förstördes ett strategiskt bombflygplan av modellen Tu-22M3 som är en del av Rysslands kärnvapen­stridskrafter.

Attacker mot de egna kärnvapen­stridskrafterna kan enligt rysk doktrin sedan länge besvaras med kärnvapenkrig, och därför är attacken potentiellt allvarlig.

– Det grundläggande budskapet är att vi inte har någon anledning att oroa oss i Finland. Vi har situationen under kontroll och kan reagera. Vi har varit i kontakt med Sveriges statsminister om attacken och hur vi kommer att reagera, säger Stubb till Illta Sanomat.

Han uppmanar också Ukraina att fortsätta med liknande attacker.

– Vi måste också vänja oss vid att Ukraina måste använda alla medel för att vinna det här kriget, säger han.

I en kommentar till SVT skriver Ulf Kristerssons pressekreterare:

”Statsministern delar Finlands presidents grundläggande budskap att det inte finns skäl till oro. Vi har krig i vårt närområde och vi följer utvecklingen noga”.

”Sverige har tät kontakt med våra grannländer, inte minst med Finland om säkerhetsläget”.

Försvarsforskaren Kristian Åtland menar att drönaren kan ha skickats från ryskt territorium av ukrainska operatörer, eller från tredje land, vilket skulle kunna vara Norge eller Finland.

– Det kan mycket väl vara så att det kommer ryska anklagelser om att drönaren kan ha skickats från norskt eller finskt territorium, men i så fall bör de ha bra faktauppgifter innan de gör sådana anklagelser, säger han till VG.

Åtland säger att detta visar hur kriget närmar sig Europa och utmanar Rysslands känsla av säkerhet på Kolahalvön.


Har gett flera tusen vård. Hänvisar till "humanitära" skäl – möter skepsis.0 Plus


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.