Inflationstakten enligt KPI var 11,7 procent i januari 2023, en nedgång från december då den var 12,3 procent.
– Elpriserna sjönk med 27,4 procent den senaste månaden, vilket också bidrog till att inflationstakten gick ned från december till januari, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi steg från 8,4 procent i december till 8,7 procent i januari vilket är nytt rekord, så när man räknar bort följden av de fluktuerande elpriserna och räntorna så steg alltså den svenska inflationen. Detta går på tvärs med både Riksbankens och marknadens förväntningar.
Andra priser skenar dessutom snabbare, och det är fråga om viktiga poster för vanliga människor. För livsmedelspriserna ligger inflationen exempelvis på 20,4 procent under det senaste året, enligt SCB.
Räntan kommer nu med all sannolikhet att höjas med ytterligare en halv procent i april, vilket kan skapa utmaningar på den svenska bostadsmarknaden.
För överskuldsatta hushåll som inte kan fullgöra sina förpliktelser till följd av räntehöjningarna finns den så kallade BLT-ventilen, som dock bara kan leda till en paus med amorteringen. Räntorna i sig måste fortfarande betalas.
Enligt SvD uppger SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea fortfarande att allt fler kunder vill slippa amortera på sina lån, och efterfrågan på att få utnyttja BLT-ventilen lär nu öka ytterligare.