Forskarna mätte nivåer av bisfenol F i urin hos gravida kvinnor och fortsatte följa barnen efter födseln. Vid sju års ålder mättes dna-metylering hos barnen och deras kognitiva förmåga undersöktes.
Undersökningarna visade att foster som exponeras för högre halter bisfenol F hade en ökad metylering i en specifik del av genen GRIN2B som är en sorts IQ-gen som är viktig för neurologisk utveckling.
En högre metylering var också kopplat till lägre IQ hos barnen.
Men studien fann också att det tycks finnas en könsskillnad i hur känsliga barnen är för bisfenol F. Den epigenetiska kopplingen mellan bisfenol F och kognition observerades bara hos pojkar.
Vad de olika bisfenolkemikalierna ställer till med vet man inte exakt, men såväl EU:s som USA:s myndigheter har slagit dövörat till när det gäller forskningen som visar att kemikalierna förstör pojkar och män för livet.
Forskningen inom området är begränsad och blygsamt finansierad. Det läggs exempelvis betydligt mer pengar på genusforskning, trots att det är genom de toxikologiska studierna och inte genom den omfattande svenska genusforskningen som Sverige till sist tycks ha lyckats förklara varför vi har fått ett allt mer kvinnodominerat samhälle.
– Att vi har kunnat identifiera dna-metylering som en möjlig mekanism bakom bisfenol F:s effekt på IQ lägger en viktig pusselbit i arbetet med att förstå hur miljökemikalier påverkar oss på en molekylär nivå, säger Elin Engdahl, forskare i miljötoxikologi vid Uppsala universitet, och artikelns huvudförfattare, i ett pressutskick.
