I ett scenario som myndigheten själv räknat fram slår den stora förlusten på värdepappersspekulation direkt mot myndighetens eget kapital, som sjunker till en nivå kring noll.
"Även om resultatet vänder till positivt på några års sikt i scenariot så tar det mer än ett decennium för Riksbanken att med egna vinstmedel återuppbygga det egna kapitalet", skriver Riksbanken på den egna hemsidan.
Enligt en ny lag ska Riksbanken ha 60 miljarder kronor i eget kapital per den 1 januari 2023, och alltså inte, som nuvarande budget indikerar, den mer blygsamma siffran 0 kronor.
Kapitalkravet ska räknas upp med inflationen, mätt med KPI, varje år. Om Riksbanken gör en vinst som resulterar i att eget kapital överstiger målnivån delas överskjutande del av vinsten ut till staten. Om Riksbankens eget kapital däremot sjunker under 1/3 av målnivån ska Riksbanken göra en framställning till Riksdagen om kapitaltillskott, som skattebetalarna får finansiera.
Riksbankens förluster på värdepappersköp ser nu ut att tvinga skattebetalarna att bidra med 40–60 miljarder, eller ca 10.000 kronor per skattebetalare, redan vid årsskiftet.
Allt är dock inte nattsvart med Riksbankens dåliga värdepappersaffärer. För medan varje skattebetalare förlorat en halv månadslön på affären så har Riksbankens två högsta chefer, Stefan Ingves och Cecilia Skingsley, sett till att äga aktier i företag som de själva fattat beslut om att stötta under coronakrisen. Det finns därför både vinnare och förlorare på stödåtgärderna, visar en granskning i Svenska Dagbladet.