Dagens Industri var tidigare en affärstidning men i takt med att Sverige avindustrialiserades och gjordes om till en bolånedriven ekonomi har bostadsmarknaden och centralbankernas räntesättning upptagit en allt större del av innehållet.
En av tidningens analytiker på området är Henrik Mitelman, som äger en ordinär trerummare i Vasastan i Stockholm som blivit värd 12 miljoner kronor efter alla år med minus- och nollräntor. Det är en finansiell tillvaro som Mitelman delar med hundratusentals svenskar i Stockholms innerstad, som blivit mångmiljonärer på just ingenting under senare år.
Men så kommer det också att förbli, enligt Mitelman, som slår fast att den tongivande medelklassen i Stockholm är alldeles för stor för att Riksbanken ska kunna höja räntan annat än genom rent ceremoniella höjningar.
"För det är vi alltför skuldsatta. Vi har helt enkelt bakbundit centralbankscheferna", skriver han triumfatoriskt i Dagens Industri.
Istället för räntehöjningar spår Mitelman en rörlig boränta "som toppar på 3-3,5 procent". Bara lite högre än idag.
"Det blir kännbart", erkänner han, "men vi överlever. Räntechocken uteblir".
Det här innebär att de belånade svenskarna med höga inkomster – och fastighetsbranschen – gynnas, medan landet som helhet kan få rejäla problem. Den höga inflationen betalar av de belånades lån med pengar som tas från pensionssparanden och ungas och pensionärers köpkraft. Men för de som äger en högst ordinär bostad i en högst ordinär stad ser framtiden ljus ut.
"Så länge som den reala räntan, alltså räntan minus inflationen, är negativ så får vi betalt för att låna", skriver en nöjd Henrik Mitelman.