Företaget kontaktade människor som inte uppfyllde bankernas krav för att få teckna bolån och tog betalt när bolånet betalats ut. Enligt åtalet har 100.000 kronor per bolån varit ett vanligt pris. Det motsvarar värdeökningen på en genomsnittlig bostad i Stockholm under tre veckor under det senaste året, då Riksbanken tryckt upp bostadspriserna till nya rekordnivåer med nyskapade pengar.
Åtalet som väcktes på fredagen gäller bland annat grovt bedrägeri, urkundsförfalskning, penningtvättsbrott samt grovt bokföringsbrott. Bedrägeripunkten verkar dock något oklar eftersom bankerna inte verkar ha förlorat några pengar, och heller inte sagt upp de flesta av lånen då de tjänar pengar på dem.
Det pågår en förundersökning mot omkring 150 bolånekunder som ska ha fått köpa bostäder för ca 400 miljoner genom de falska intygen. Bankerna har dock pantbrev i bostäderna och de som fuskat med intygen har inte fått ut några pengar, utan det handlar enligt åklagaren om faktiska bostadsköp som också genomförts.
Det handlar om människor som inte är etablerade i den svenska medelklassen på det sätt som krävs för att få bolån, men som heller inte omfattas av de särrättigheter till bostad som invandrare från tredje världen har.
– Generellt lever de inte upp till bankernas kreditkrav. Då tar de hjälp för att få bolån. Många av dem är rysktalande, säger Nils Råby, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm till SvD.
