– Det här är PFAS-ämnen som sällan används samtidigt som de är extremt svårnedbrytbara och dessutom ansamlas i levande organismer, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist i ett uttalande.
Det finns flera tusen PFAS-ämnen och i juli lämnande Kemikalieinspektionen och ytterligare fyra europeiska myndigheter in ett förslag till EU:s kemikaliemyndigheten Echa om att förbjuda användningen av alla PFAS-ämnen som inte är nödvändiga för samhället. Om det förbudet går igenom väntas det träda i kraft 2025.
Högfluorerade ämnen, PFAS, är extremt svårnedbrytbara i miljön och många är vattenlösliga och rörliga i marken. Högfluorerade ämnen riskerar att förorena vattendrag och dricksvattentäkter när de kommer ut i miljön.
Det finns i dag stora kunskapsluckor om hälsoeffekter på människor av högfluorerade ämnen, framför allt på lång sikt. Den information som i dag finns om hälsoeffekter är baserad på ett fåtal PFAS och kommer främst från studier på försöksdjur. Uppvisade effekter på försöksdjur är bland annat påverkan på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och effekter på avkomman.
Eftersom studierna är gjorda på djur kan man inte säkert veta att dessa effekter uppstår hos människor. Hos människor har misstänkta samband hittats mellan förhöjda halter i blodet av högfluorerade ämnen och bland annat försämrat immunförsvar, påverkan på blodfetter och sköldkörteln.