Det var i april förra året som riksdagen röstade igenom gymnasielagen och lät tusentals afghanska män stanna i Sverige.
Lagen innebar att personer som hade fått eller skulle få beslut om utvisning kunde få uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier.
Men SKL målar nu upp lagen som något av en katastrof, som saknar en riktig konsekvensanalys.
Enligt SKL omfattar lagen cirka 7.800 personer. Och efter drygt 15 månader går den in i nästa fas, där ungdomarna ska ansöka om förlängt uppehållstillstånd.
"I många avseenden är denna nya fas lika oviss som innan gymnasielagen trädde ikraft", skriver SKL på sin hemsida och påpekar att lagen är så bristfällig att det omgående måste ske en översyn.
SKL menar bland annat att många av afghanerna har alldeles för bristande förkunskaper, särskilt i svenska språket, för att klara utbildningen och därmed kunna ansöka om förlängt uppehållstillstånd.
SKL-ordföranden Anders Knape (M) anser rentav att lagen "i praktiken inte fungerar eftersom få elever klarar utbildningen", som SR Ekot uttrycker det.
Det finns också en utbredd psykisk ohälsa bland eleverna. Skolpersonal larmar om att invandrarna "mår mycket dåligt och är i behov av omfattande stöd". Hela situationen drabbar också lärarna.
Dessutom är det få som får jobb. Enligt den tillfälliga lagen ska den sökande, efter avklarad utbildning, inom sex månader ha en varaktig anställning som möjliggör försörjning under längre tid. Men i praktiken fungerar det dåligt. Det är svårt att få arbete. "Få ungdomar har en varaktig anställning sex månader efter examen", skriver SKL.
SKL varnar också för att lagen kommer eskalera framväxten av ett parallellsamhälle i Sverige. Enligt organisation är det sannolikt att afghanerna nu kommer få avslag på sin ansökan om förlängt tillfälligt uppehållstillstånd. Men det är inte säkert att de kommer lämna Sverige bara för det. Ett ökat antal illegala invandrare innebär en stor utmaning för hela samhället, påpekas det.
"I ett och halvt år har vi försökt att tolka lagen och svarat på kommunernas frågor. Vi har försökt att få besked från regering och myndigheter om hur de ser på otydligheterna i regelverket, kommunernas merarbete och osäkerheten som de unga står inför. Vi har inte fått gehör. Därför uppmanar SKL nu regeringen till en översyn och analys av gymnasielagen. Dagens situation är inte hållbar", skriver Sveriges Kommuner och Landsting.
