Eventuella framtida åtal kommer att omfatta visselblåsaren Bradley (idag Chelsea) Mannings stora läcka av amerikanska diplomatrapporter, som släpptes av Wikileaks år 2010. Men även organisationens publicering av hemligstämplade dokument från CIA i mars i år.
Under valkampanjen förra året fick Donald Trump stor draghjälp av Wikileaks, som spred hackade mejl från Demokraternas nationella kommitté och från högt uppsatta personer inom Hillary Clintons kampanjorganisation.
Men nu planerar alltså Trumps regering en rättslig offensiv både mot Julian Assange och hans medarbetare, enligt flera medier.
Obama-administrationen hade en annan inställning och vägrade att åtala personer knutna till Wikileaks med hänvisning till att det rör sig om en journalistisk organisation. En av Barack Obama sista åtgärder som president var dessutom att kraftigt sänka Mannings 35-åriga fängelsestraff.
Enligt Washington Post är det oklart om åtalen även kommer att omfatta läckorna från det demokratiska partiet under valkampanjen. Wikileaks har i media anklagats för att ha kommit över mejlen med hjälp av ryska hackare.
Enligt CNN kommer vändningen i de amerikanska myndigheternas syn på Wikileaks efter att det framkommit bevis för att organisationen hjälpt visselblåsaren Edward Snowden, som avslöjade underrättelsetjänsten NSA:s mycket omfattande övervakningsprogram.
CIA-chefen Mike Pompeo proklamerade förra veckan att det är "dags att kalla Wikileaks för vad det egentligen är: en icke-statlig, fientlig underrättelsetjänst som ofta agerar medhjälpare till statliga aktörer som Ryssland".
Julian Assange befinner sig sedan 2012 på Ecuadors ambassad i London för att undgå att utlämnas till Sverige, där han anklagas för sexbrott mot två svenska feminister. Han fruktar att den Washington-närstående svenska regeringen i sin tur kommer att utlämna honom till USA, där han alltså kan riskera ett hårt straff för spionbrott.
