"Den svenska ekonomin har blivit en jobbmaskin. Totalt har sysselsättningen ökat med 244.000 personer de senaste nio åren – och hela jobbökningen har gått till de utrikesfödda."
Så skriver SVT Nyheter i sin artikel på söndagen
Vidare påstår SVT att för inrikesfödda har det inte skett någon sysselsättningsökning alls. Och om bara inrikesfödda skulle svara för arbetskraftsförsörjningen hade antalet arbetstagare inte räckt till, menar SVT.
Men artikeln är "nonsens" och ett sätt att "förvirra" läsarna, skriver forskaren och nationalekonomen Tino Sanandaji på sin Facebook.
"Perioden 2008 till 2016 som undersöks ökade antal invandrare med 503 tusen. Det är därför inte speciellt imponerande att 244 tusen fler är sysselsatta. Bara 16 tusen av dessa 244 tusen jobb beror på ökat andel sysselsatta, resten är ren befolkningsökning. Andel sysselsatta ökade ännu snabbare bland inrikes födda än bland invandrare, vilket innebär att gapet i sysselsättning växte något", skriver han.
"Påståenden om arbetskraftsbrist är också svammel som bortser från att efterfrågan på arbetskraft ökar när befolkningen växer. S-styrda Arbetsförmedlingen låtsas att det finns ett visst 'behov' av arbetskraft oberoende av folkmängden", fortsätter Sanandaji.
SVT hävdar också att finanskrisen drabbade inrikesfödda människor hårdare än utrikesfödda. Det är inte heller sant. Finanskrisen drabbade invandrare hårdare om man räknar procent sysselsatta.
"Att jämföra antal utan att ta hänsyn till att invandrarbefolkningen växte med flera hundra tusen och sen dra slutsatsen att invandrare klarade finanskrisen bättre är häpnadsväckande oseriöst", skriver Tino Sanandaji.Enligt Sanandaji är SVT:s artikel omöjlig att tolka eftersom den aldrig talar om att antalet invandrare som inte arbetar utan måste försörjas ökade ännu mer, med 249.000 personer.
"Tillskottet av sysselsatta har varit mindre än tillskottet av de som måste försörjas. Dessutom är många sysselsatta inte riktiga jobb utan åtgärder eller någon som jobbar en timme i veckan", säger han.
Tino Sanandaji betonar att det avgörande för en ekonomi är hur mycket som produceras per person som måste försörjas, inte hur stor befolkningen är. Därav ska arbetslöshet och sysselsättningsgrad alltid mätas i procent.
"Tricket är att utnyttja allmänhetens bristande förståelse av demografi för att förvirra de som inte kan ekonomi. Det är som att säga att Bangladesh skapade 30 miljoner fler jobb medan Danmark har samma antal i arbete och dra slutsatsen att Bangladesh därför har starkare ekonomi", skriver Sanandaji.
