Enligt en stabilitetsrapport som släpptes idag har hushållens så kallade skuldkvot ökat kraftigt de senaste fem åren. Mer än 35 procent av alla hushåll hade förra året en skuldkvot över 450 procent jämfört med drygt 20 procent för fem år sedan.
Skuldkvoten beräknas som hushållets totala skuld delad med hushållets sammanlagda årsinkomst efter skatt. Ju högre skuldkvot desto sämre ekonomiskt läge för hushållet.
– Bostadspriserna har under ett antal år, sedan 2012, vuxit väldigt snabbt fram till slutet av förra året. De höga bostadspriserna har drivit upp skuldsättningen och inneburit att riskerna vid ett bostadsprisfall har ökat, säger Henrik Braconier på FI vid en pressträff idag.
Amorteringskrav
Utvecklingen oroar FI eftersom fortsatt höga bostadspriser gör att skuldsättningen fortsätter att öka. Nästa vecka införs därför nya amorteringskrav som ska försöka avvärja en framtida bolånekrasch.
– Har du en belåningsgrad över 50 procent på ditt nya bolån så måste du amortera, förklarar Braconier.
– Tanken är att minska antalet högt skuldsatta hushåll över tid.
Med anledning av bolånesituationen har FI bjudit in de fyra svenska storbankernas VD:ar samt de viktiga bolåneaktörerna Sbab, Skandia, Länsförsäkringar och Danske bank för att diskutera de senaste årens kraftiga skuldökning.
– Hushållens skulder är en risk för ekonomin, konstaterar Braconiers kollega Erik Thedéen.
– Man ska vara medveten om att förväntningar kan ändras. Förväntningar om husprisernas utveckling, förväntningar om omvärlden, förväntningar om räntor, allt det här kan slå på hur hushållen beter sig. Skulle de ändra sitt beteende mer radikalt kan vi få betydande effekter på BNP, skatter, sysselsättning, arbetslöshet. Det här är anledning att ta på allvar.
