– Det är en kedja av kontrollåtgärder och åtstramningar i Europa som ligger bakom nedgången. I dag är det svårt att säga hur länge åtgärderna kommer att ha effekt på antalet asylsökande i Sverige, säger Christina Eklöf, expert på Migrationsverkets omvärldsenhet i ett pressmeddelande.
De tre sista månaderna 2015 sökte nästan 90.000 personer asyl i Sverige. Allra högst var antalet i oktober, 39.196 personer. I mars var motsvarande siffra 2.251.
– Detta avspeglar hur möjligheterna att ta sig genom Europa och in i Sverige stegvis har minskat. Från mitten av november fram till den 18 februari lät Makedonien, Serbien, Kroatien och Slovenien bara människor på flykt från krigsområden passera längs västra Balkanrutten – i det här fallet syrier, afghaner och irakier. Den 18 februari begränsades antalet flyktingar som tilläts passera och den 6 mars stängdes den etablerade migrantrutten på västra Balkan helt, säger Christina Eklöf.
Om man jämför antalet asylsökare under första kvartalet i år med hur många som sökte asyl här motsvarande tid förra året har det också skett en nedgång – i år var de asylsökande 30 procent färre.
– I början av 2015 hade vi en helt annan situation. Då fungerade exempelvis fortfarande den fria rörligheten inom Schengenområdet, säger Christina Eklöf.
De vanligaste nationaliteterna bland asylsökare i år – liksom i höstas – är syrier, afghaner och irakier. Andra stora grupper kommer från Somalia och Eritrea eller är statslösa.
Den kraftigt nedåtgående trenden gäller också så kallade ensamkommande flyktingbarn. Under oktober sökte 9.339 ensamkommande asyl i Sverige. I mars var antalet 121. Av dem var en fjärdedel afghaner medan de två andra större grupperna kom från Somalia (18) och Etiopien (12).
– Att Sverige införde id-kontroller i början av januari gjorde det mycket svårt för den tidigare stora gruppen ensamkommande barn från Afghanistan att komma in landet. Det beror på att denna grupp i allmänhet saknar passhandlingar säger Christina Eklöf.
Christina Eklöf anser att det är svårt att förutspå den fortsatta utvecklingen.
– Vi vet inte vilken påverkan dagens restriktiva åtgärder får på sikt. Många människor vill fortfarande söka asyl i Europa och de kommer kanske hitta andra vägar in i Europa. Men sådana förändringar kan ta tid.
I många europeiska länder ökade antalet asylsökare – trots restriktionerna – under årets två första månader jämfört med samma tid förra året. Men siffrorna kan enligt Migrationsverket vara svårtolkade. Tyskland var det land som tog emot allra flest asylsökare 2015. Migrationstjänstemännen hann därför inte registrera alla asylansökningar då, bara en viljeyttring om att söka skydd.
– Men nu har Tyskland möjligheten att registrera många fler. Därför ser det i statistiken ut som om Tyskland tagit emot många sökande i år, men i själva verket handlar det om att de hunnit registrera de personer som kom till landet förra året.
